"Hemligt Acta-dokument liknar lagstiftning"

Det internationella handelsavtalet Acta har som mål att stärka myndigheter i kampen mot förfalskningar och piratkopiering. Förhandlingar om avtalet pågår mellan EU, USA samt flera andra länder och den starka sekretess som omger avtalet har fått skarp kritik.

Men nu har DN.se fått ta del av ett sekretessbelagt förhandlingsmandat från 2008 som bland annat visar att tullverksamheten och både den civila och administrativa straffskalan kan förstärkas. När den svenska Europaparlamentarikern Jens Holm (V) informeras om uppgifterna i dokumentet tycker han det liknar lagstiftning.

– Ett handelsavtal ska reglera förhållandet mellan stater, men när man pratar om civila och administrativa åtgärder liknar det mer lagstiftning, säger han.

I dokumentet står även: ”Tyngdpunkten ska läggas på samordning av medlemsstaternas polismyndigheter, förstöring av varor som bryter mot upphovsrätten samt konfiskering av pengar som kommit från piratkopior.”

Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) som också tagit del av dokumentet kan förstå att vissa, men inte att alla delar, måste omges av sekretess.

– Det är fel att säga nej till Acta i sig och mycket av målet är angeläget, men jag är rädd att hemlighetsmakeriet kan skada de viktiga syftena med avtalet. Sekretessen skapar en enorm oro och jag vet jag att det framförts krav som är orimliga, säger han.

Särskilda åtgärder för att komma åt piratkopiering och annat som bryter mot upphovsrätten ska också vidtas enligt dokumentet. Dessutom ska kopior av patentförsedda varor, bland annat läkemedel bekämpas.

– Dokumentet har bekräftat mina farhågor. De vill i princip stoppa allt som kan spridas på Internet, alla former av varumärkesintrång och även läkemedel. Det är en ännu större vidd på det här än vad jag trott. Jag frågar mig till slut: vad ska inte omfattas av Acta? säger Jens Holm.

Enligt dokumentet har avtalet tre faser och allt fler länder kommer successivt omfattas. I den första fasen ingår USA, Japan, Kanada, Schweiz och EU. I nästa fas involveras Mexiko, Sydkorea, Australien, Uruguay, Nya Zeeland, Singapore samt Marocko och i den sista fasen ska avtalet främst fokusera på tillväxtekonomierna. Christofer Fjellner är inte förvånad över avtalets omfattning.

– I grund och botten är en av ambitionerna att avtalet ska bli så stort som möjligt. Men ju fler länder som är med desto mer minimalistisk bör man nog vara, annars kommer vissa länder att ha väldigt svårt att leva upp till det, säger han.

Jens Holm är däremot kritisk till att avtalet vidgas samtidigt som sekretessen kvarstår.

– Det här började som ett projekt mellan USA, EU och Japan. Då var jag orolig att de skulle dra in fler länder och nu har de knutit upp en stor del av världens rikaste länder. Men vi som är folkvalda får fortfarande ingen information och jag förstår inte varför dokumenten är sekretessbelagda. Avtalet kan sätta standard för hela världen, då borde väl förhandlingarna vara öppna.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut