Allt sedan en 23-åring greps för Landskronadådet har ämnet varit hett på nätet. I hatkampanjerna mot den häktade mannen gör sig flera nätanvändare själva skyldiga till brott som förtal, olaga hot och hets mot folkgrupp. Men det är svårt att lagföra dessa brott.
Mycket snart efter gripandet av den dråpmisstänkte 23-åringen startades bland annat en facebooksida på nätet som hetsar mot den gripne mannen. I kommentarerna radas förtal på hets mot folkgrupp och hot mot både mannen och hans familjemedlemmar.
Föraktet fortsätter på flera andra hemsidor och ger upphov till hundratals nya misstänkta brott.
Yttrandefriheten i den svenska lagstiftningen är generös men det finns gränser. En som vet mycket om lagöverträdelserna på nätet är Anders Ahlqvist, biträdande chef för IT-brottssektionen på rikskrim.
– Skriver man ”Skott i pannan” kan det handla om olaga hot, andra brott som kan komma ifråga är hets mot folkgrupp och förtal, säger Anders Ahlqvist, som ser paralleller till våldtäktsfallet i Bjästa.
– Även där begick många nätanvändare nya brott, både mot offret och den som dömdes.
Det stora problemet för polisen är dock att lagföra brotten som utförs på nätet. Och hittills har bara ett fåtal personer blivit dömda, som varit kända och uppgivit sitt namn, samt ett fall på Aftonbladet, där tidningen blev fälld för vad som stått i kommentarsfältet.
– Svårigheterna med att lagföra dessa brott är flera. Lagstiftningen är ju nationell medan nätet är internationellt., säger Anders Ahlqvist.
– För det första, om det gäller Facebook, så står deras servrar i USA. Gäller då fallet till exempel ”hets mot folkgrupp”, kommer vi inte åt deras servrar, för i USA gäller inte den lagstiftningen. Där gäller ”freedom of speech”.
– Däremot skulle vi kunna fortsätta på det här med ”olaga hot” men då kommer vi till nästa hinder - de svenska nätoperatörerna. Dessa lämnar bara ut ip-adresserna om det gäller misstänkta brott som kan ge mer än dagsböter och det är sällan domstolarna vill döma ut mer än så.
Ett tredje hinder som Anders Ahlqvist framhåller är att nätföretagen sällan lagrar sina loggar.
– Det gör att innan vi hinner agera så har loggarna med ip-adresserna redan raderats. Så det är en väldigt låg lagföringsprognos på de här brotten.
Vad tycker du om mobben på nätet? Kommentera här.