Det handlar om säkrare bilar och en rad säkerhetsåtgärder längs vägarna, som kameror och mitträcken. Det handlar om minskad trafik på grund av lågkonjunkturen. Och det handlar om en ovanligt snörik vinter med försiktiga bilister.
Men ändå: de senaste månadernas dramatiska fall i antalet trafikdöda är uppseendeväckande. Den så kallade nollvisionen ser plötsligt inte alldeles onåbar ut.
I februari dödades sju personer i trafiken. Under hela perioden 1 januari till 29 mars omkom 44 personer i trafikolyckor enligt Vägverkets preliminära statistik. I februari omkom endast sju personer. Förra året var siffran vid den här tiden över 50, och 2008 var den närmare 80.
Man får gå sjuttio åttio år tillbaka i tiden för att hitta månader med ensiffriga dödstal, en tid då antalet bilar var några tiotusental.
– Det är helt otroliga siffror, konstaterar Åsa Ersson, biträdande chef på Vägverkets trafiksäkerhetsavdelning.
– Man kan nog säga att vintereffekterna håller i sig även i mars. Men de som ställt bilen under vintern tar fram den nu, och snart kommer motorcyklarna. Vi är förberedda på att det tyvärr inte kan fortsätta så här.
Egentligen innebär inte den av riksdagen beslutade nollvisionen ett mål om noll döda på vägarna. Det senaste fastslagna målet är att antalet trafikoffer ska halveras från 2007 till 2020, vilket skulle innebära 220 döda.
För två år sedan dödades färre än 400 personer för första gången sedan 40-talet, och 2009 var antalet 355. Räknat i relation till antalet bilar var risken att dödas i trafiken 20 gånger större på 1950-talet än den är i dag.
Nollvisionen lanserades 1996, när dödstalen var sjunkande. När de svarta siffrorna under några år efter millennieskiftet åter ökade ifrågasattes visionen. En del såg den som naiv.
– Många har tyckt en hel del. Men visionen är en sak, det är ett sätt att tänka för att hitta nya lösningar, att sätta upp mål är något annat, säger Åsa Ersson.
Hade man inte kommit på lika innovativa lösningar om man inte haft nollvisionen?
– Nej, jag är helt övertygad om att vi inte hade det. Mitträcken och kameror fanns inte när visionen lanserades.
Åsa Ersson poängterar att många fler aktörer än myndigheterna i dag är inblandade i arbetet för bättre säkerhet. Ny teknik har lett till antisladdsystem och ökad krocksäkerhet. Snart kommer system som varnar föraren om hon håller på att köra av vägen och nödbromsar som griper in om man inte bromsar själv. Hon nämner Volvo personvagnar som positivt exempel på nytänkande; företaget har som mål till 2020 att ingen ska dödas i eller av en ny Volvo.
Om man ser bortom dagens mål: hur nära noll döda kan man komma?
– Nollvisionen kan nås för olika grupper och perioder. Ett exempel är att vi hade arton dagar i rad utan någon omkommen nu i februari/mars. Ett annat exempel är att det var två barn under tolv som omkom som oskyddade trafikanter 2008, dvs nära noll. Och många kommuner har noll omkomna.
– Om vi på det viset kan få allt fler grupper, områden och tidsperioder med noll omkomna så kommer vi närmare visionen.
Kan man säga att åtgärderna blir dyrare per räddat liv ju närmare noll man kommer?
– Det är klart att det blir svårare ju längre ner vi kommer med siffrorna, men det behöver inte betyda att det ska kosta mer. Det beror på hur smarta lösningar vi kommer på och hur mycket ny teknik som kommer.