Resultaten lades fram på tisdagen på den europeiska läkarkongressen i Stockholm.

Förbättringen är särskilt stor bland barn från låginkomstfamiljer, den grupp som har störst fetmaproblem och löper störst risk att få hjärtkärlsjukdomar.

Forskarna studerade hälsan hos 256 sjätteklassare i två skolor, en med välbärgade barn och en där eleverna har fattigare bakgrund. I utgångsläget hade låginkomsttagarbarnen klart sämre hälsa på en rad punkter: sämre BMI, mer fett i kroppen och sämre syreupptagningsförmåga.

Därefter fick hälften av eleverna i respektive skola fem extra gymnastiklektioner i veckan, medan den andra hälften fortsatte att ha två.

Ett år senare hade hälsan förbättrats tydligt i de grupper som fått mer gymnastik. Särskilt påtaglig var förbättringen hos låginkomsttagarna.

Forskarna drar slutsatsen att hjärtkärlsjukdomar enkelt kan och bör förebyggas på detta sätt.

Att ökad fysisk aktivitet minskar risken för fetma och hjärtkärlsjukdomar är på sätt och vis inte förvånande. Ändå sticker studien ut för att den med fina mätmetoder visar svart på vitt hur viktigt det är att barn rör på sig, anser Lena Jonasson, ordförande i svenska kardiologföreningen.

– Vad man visar är att man faktiskt genom att öka gymnastiktimmarna får drastiska effekter. Det borgar för bättre hälsa längre fram, säger hon.

Jonasson anser är studien är särskilt relevant i Sverige eftersom Tyskland är ett så pass jämförbart land.

Fetman har ökat kraftigt i Västvärlden det senaste årtiondet, även om kurvan tycks ha planat ut i Sverige det senaste året.

I Europa som helhet fortsätter den dock att stiga, skriver Leipzig-forskarna. Nästan 20 procent av alla europeisk skolbarn är överviktiga och prognosen är att nästan hälften av dem kommer att lida av fetman i vuxen ålder.

Det finns starka belägg för att socioekonomiska faktorer och låg utbildningsnivå har stor inverkan på risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Familjer med låg inkomst har ofta en ohälsosam livsstil med rökning, dålig mat och stillasittande.