Högerextremismen i Europa ska nu bekämpas under svensk ledning. Under två år ska den kartläggas och konkreta förslag på åtgärder presenteras.
– Vi ser att både parlamentariska och icke-parlamentariska grupper bli starkare i Europa, som till exempel i Grekland där ett nynazistiskt parti röstats in i parlamentet, säger Birgitta Ohlsson som i sin egenskap av svensk demokratiminister ansvarar för projektet.
– Men det handlar också om att ta fram de goda exempel på hur man förebygger extremism som finns på olika håll i Europa.
De länder som ska studeras är – förutom Sverige – Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Polen, Ungern och Slovakien, länder som alla på olika sätt har problem med extremhöger och rasism.
Inom kort kommer den internationella forskningsgrupp som ska genomföra kartläggningen att presenteras. Arbetet ska börja i slutet av juni och slutföras våren 2014. Då ska man också ha tagit fram ett internetbaserat undervisningspaket som ska kunna spridas till lärare, poliser, socialarbetare, lokalpolitiker och andra nyckelgrupper.
Tanken på projektet väcktes redan före terrorattentaten i Oslo och på Utøya förra sommaren, men de erfarenheterna har ytterligare aktualiserat behovet av åtgärder, enligt Birgitta Ohlsson, som också säger att högerextremismen på många håll i Europa har förändrats.
– Jag fick ett uppvaknande i april förra året när jag var i Berlin och besökte Anne Frank Zentrum som jobbar främst mot högerextremism i östra Tyskland, säger hon. De berättade att högerextremister nu använder alltmer sofistikerade metoder. De engagerar sig i sociala rörelser, anordnar julfirande för fattiga ensamstående mammor, de går in i marginaliserade områden och ordnar sportaktiviteter. De tar en roll där samhället har abdikerat och civilsamhället är svagt.
De arbetsmetoderna gäller inte bara högerextrema, säger hon.
– På samma sätt arbetar Hamas i Gaza, eller al-Shabaab i Somalia. Goda exempel på förebyggande arbete finns på flera håll.
– En nyckel till att lyckas är att vara ute i god tid med förebyggande arbete. Där finns exempel från till exempel Holland där man tidigt lyckats identifiera ungdomar på glid in i de här rörelserna.
Trots den höga målsättningen och det tvååriga tidsperspektivet ska projektet bara kosta 2,5 miljoner kronor, varav EU-kommissionen står för merparten och den svenska regeringen skjuter till en mindre summa.
– Vi har gjort bedömningen att det ska räcka, säger Birgitta Ohlsson. Det handlar om att samordna forskare som redan har sin lön på andra håll.