Det nya antagningssystemet innebär en förändring i de urvalsgrupper de sökande kan hamna i. Nytt för i år är att de som söker med utländska betyg, lyfts ut till en helt egen grupp.
Då storleken på gruppen är avgörande för hur många utbildningsplatser de tilldelas, kan det missgynna dem som studerat utanför Sverige.
– De med utländska betyg kommer att bli en liten grupp, det resulterar i att de får färre platser jämfört med den stora svenska urvalsgruppen, säger Leif Strandberg.
För den som söker med andra betyg än svenska, kan detta innebära en sämre chans till att komma in på den utbildning man vill.
På program där det är en hård konkurrens om platserna blir problematiken extra tydlig. Där kan systemet i vissa fall missgynna sökande så pass mycket att de blir utdömda på förhand.
– På populära utbildningar kan det bli så att den utländska urvalsgruppen inte blir tilldelad någon plats alls, det gör ju att även om du har högsta betyg har du ingen chans att komma in, säger Leif Strandberg på högskoleverket.
– Men då systemet är nytt har vi inte sett effekterna än, det kan slå åt andra hållet med, fortsätter han, och menar att de i den utländska urvalsgruppen skulle kunna gynnas av de ändrade reglerna.
Att de med utländska betyg särbehandlas på det här sättet, kan bryta mot EG-rätten och internationella konventioner. När det gäller utbildning står det i EG-fördraget att en sökande från ett annat land ska få tillträde på samma villkor som sökande från det egna landet.
– Det kan vara så att Sverige bryter mot EG-rätten, det vet vi inte än, säger Leif Strandberg på Högskoleverket.
Både på Högskoleverket och VHS anser man att antagningssystemet borde se annorlunda ut. De anser att urvalsgrupperna borde göras om för att göra antagningen mer rättvis.
– Gör man det så kommer de bästa in oberoende av vilken grupp man är i, säger Elisabeth Svensk på Verket för högskoleservice.
Enligt Högskoleverket har ett förslag på hur man kan ändra systemet lämnats till regeringen. Men Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz känner inte till något sådant.
– Det stämmer inte. Högskoleverket har fått i uppdrag av oss att gå igenom den här frågan och vi väntar på ett förslag från dem, säger han.
Systemet görs om för att regeringen vill premiera vissa ämnen. Moderna språk och matematik är några av de kurser som ska ge särkskilda meritpoäng, och öka chanserna till en plats på en högskoleutbildning. Då de som söker med utländska betyg inte kan tillgodoräkna sig dessa meritpoäng, valde regeringen att lyfta ut kategorin till en egen urvalsgrupp.
– Vi tyckte att det var ojuste att de med utländska betyg skulle konkurrera i en grupp där de inte har samma förutsättningar, säger högskoleminister Tobias Krantz.
Beslutet att lyfta ut gruppen har även blivit kritiserat av lärosäten runt om i landet. I ett remissvar från KTH anser skolan att beslutet är ”klart diskriminerande mot invandrargrupper”. Högskoleminister Tobias Krantz känner till missnöjet med den nya urvalsgruppen, men han kan inte ge besked om när en ändring väntas.
– Jag håller med om att det har funnits en del kritik i den här. Det är därför vi måste gå igenom den här frågan grundligt och vi väntar spänt på ett svar från Högskoleverket, säger han.