När höstterminen börjar om ett par veckor möts många studenter av bantade lärosäten. Nästa år slår neddragningarna igenom på allvar som en följd av åtstramningar från regeringen. DN:s kartläggning visar att de statliga universiteten och högskolorna i Sverige redan fattat beslut om att skära bort sammanlagt drygt 15 000 utbildningsplatser de närmaste tre åren.
– Mycket beklagligt. På längre sikt kan det handla om totalt 20 000–30 000 platser i hela landet, beroende på hur lärosätena klarar omställningen, säger Britt Skogseid, vicerektor vid Uppsala universitet.
De flesta lärosäten fick för några år sedan tillfälligt ökade anslag för att kunna möta den ekonomiska nedgången och de växande ungdomskullarna med fler studieplatser. Nu är de pengarna slut, men lärosätena pekar på att läget på arbetsmarknaden fortfarande är svårt.
Uppsala universitet har vänt sig till regeringen för att få en förlängning av det tillfälliga stödet men har inte fått något gehör. För att klara ekonomin minskar universitetet utbildningsvolymen med 1 600 studieplatser under 2013.
– Det är dålig matchning att dra tillbaka de extra statsbidragen just nu. Man borde ha förlängt satsningen några år. Urholkningen av statsanslagen riskerar att påverka utbildningens kvalitet, säger Lennart Ståhle, stabschef på Högskoleverket.
Samtidigt framhåller han att lärosätena själva har ett ansvar att dimensionera sina resurser. De stora universiteten har, till skillnad mot de små, möjlighet att omprioritera.
– De tvingas göra kraftiga nedskärningar men skulle kunna ta emot fler studenter på eftertraktade utbildningar om de skär ned där det är få sökande.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) framhåller att ungdomskullarna minskar de närmaste åren. Statistik från SCB visar att antalet 20-åringar i år är nästan 133 000. Om sju år är motsvarande antal inte fullt 103 400, för att sedan sakta vända uppåt igen.
– Om några år kommer de flesta högskolor att ha tomma platser, säger Jan Björklund.
Att de 10 000 extra platserna som regeringen tillförde under den djupaste krisen försvinner nu tycker han är högst rimligt.
– Långsiktigt kommer behovet av studieplatser att minska, men takten i minskningen får vi bedöma efter hand, säger Jan Björklund.
Britt Skogseid anser att regeringens hänvisning till befolkningsutvecklingen blir missvisande.
– Det tar tid innan de minskade ungdomskullarna slår igenom, neddragningarna kommer för tidigt.
Hon är ansvarig för vetenskapsområdet medicin och farmaci och är mycket bekymrad över att behöva banta både specialistsjuksköterskeprogrammet och utbildningen av receptarier.
– I tider när Sverige behöver mer sjukvårdsutbildad personal skär regeringen ned på utbildningen. Det är väldigt allvarligt.
Omprioriteringar är svåra att göra utan att bryta mot universitetets grundläggande uppdrag att erbjuda en bred utbildning, menar hon.
– Vi har till exempel ett nationellt ansvar att värna de små språken, säger Britt Skogseid.
DN:s undersökning visar att effekterna av förändringen av statsbidragen skiljer sig en hel del mellan olika lärosäten. KTH, Chalmers och ytterligare några lärosäten räknar inte med att behöva dra ned på antalet utbildningsplatser, men de allra flesta visar minussiffror.