Allmosor och välgörenhet blir extra viktigt under fastemånaden. Men ramadan är också fest. Varje kväll vid solnedgången bryts fastan för dagen, och släkt och vänner kan samlas kring väldukade bord. Många har tagit ledigt från jobbet och arbetstakten sjunker.
– Den sociala aktiviteten ökar under ramadan, säger Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd. Det är vanligt att man knyter nya kontakter och träffar människor som man inte brukar se så ofta. Och man går till kvällsbön tillsammans.
Ramadan är den nionde månaden i den muslimska kalendern och beräknas i år infalla med början onsdagen den 11 augusti. Månen är riktmärke och traditionellt inleds fastan först när nymånen kan siktas över Mecka i Saudiarabien.
Sedan pågår högtiden fram till nästa nymåne, då allt avslutas med den så kallade fastebrytarfesten, eid al-fitr på arabiska. Den jämförs ibland med den kristna julen. Folk äter gott, byter presenter och besöker varandras hem.
– Intensiteten skruvas upp ju längre fastemånaden lider. Sista fredagen är extra viktig. Den brukar kallas maktens natt, säger Christer Hedin, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet.
Ramadan firas överallt i världen där det finns muslimer och fastan är en av islams fem grundpelare. Högtiden får extra tyngd av att det var under ramadan – som var den nionde månaden också i den förislamiska, arabiska kalendern – som Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed. Därmed är ramadan intimt förknippad med islams födelse.
Fastan är obligatorisk för en god muslim och omfattar i princip alla troende utom barn, gravida och sjuka. Läkare kan också undantas om det handlar om extrema situationer där läkaren måste äta och/eller dricka för att kunna sköta sitt jobb.
Samtidigt finns olika uppfattningar om vad som egentligen krävs under fasteperioden. Enligt en del moderna tolkningar ska påbudet om fasta inte tolkas bokstavligt.
– En del nöjer sig med att sluta röka, andra kanske väljer bort något annat, säger Christer Hedin. Det är väldigt individuellt. Och ofta väldigt kontroversiellt.
I vissa länder riskerar den som inte följer fastereglerna att bestraffas. Från Iran finns uppgifter om att personer som ätit på offentlig plats under ramadan dömts till spöstraff. I Algeriet dömdes för ett par år sedan sex personer till fyra års fängelse för att ha ätit på offentlig plats under ramadan. Domen överklagades och de sex friades.
Enligt vissa uttolkare är ramadan en lämplig tid att bedriva jihad, heligt krig. Men frågan kompliceras av att jihad kan vara så mycket för en muslim: alltifrån en inre andlig kamp till yttre, fysiskt våld.
– Ramadan är fredens månad och det är definitivt förbjudet att inleda våldsamheter, säger Helena Benaouda. Däremot finns rätten att försvara sig om man blir angripen.
Inställningen till fastan har många varianter. Under egna resor i Mellanöstern har jag ofta mött muslimer som fullständigt struntar i allt vad fasta och avhållsamhet heter. Men jag har också mött troende som tar fastan på största allvar. Jag minns fortfarande med skräckblandad förtjusning en palestinsk taxichaufför som i den 35-gradiga värmen varken hade ätit eller druckit på hela dagen. Han hade inte ens svalt sin egen saliv, påstod han, när vi i hög fart färdades ned från Judéens kullar mot Döda havet. Vi kom fram välbehållna, men jag är inte säker på att han var någon lämplig chaufför just den dagen.
För att inte väcka anstöt brukar jag alltid fråga om det är okej att jag själv dricker en klunk vatten när sådana situationer uppstår. Det brukar det alltid vara.
– Du är inte muslim. Du gör som du vill, är det vanliga svaret.
Icke-muslimer i muslimska länder har sällan problem under ramadan. Men det kan vara bra att komma ihåg att många restauranger kan vara stängda under dagtid, då efterfrågan på mat och dryck ändå inte är särskilt stor.
I förhållande till vår gregorianska kalender förskjuts ramadan något varje år eftersom den muslimska kalendern är baserad på månåret. Det betyder att fastemånaden över tid förflyttar sig över hela vårt kalenderår – inte oviktigt med tanke på att perioden då man inte får äta styrs av solens upp- och nedgång, och därför kan variera kraftigt beroende på var i världen man befinner sig.
Och här kan det bli problem. För muslimer i nordliga länder som till exempel Sverige kan det vara extra påfrestande att fasta på sommaren, då solen står högt och dagarna är långa. Eller?
– Det finns sätt att komma runt det där, säger Christer Hedin. Man kan till exempel välja att följa solens gång i det närmaste muslimska landet (Libyen, i Sveriges fall) eller i sitt ursprungsland. Turkar i Sverige kan till exempel välja att fasta på samma tider som gäller i Turkiet. Sådant är helt tillåtet.
Reglerna för vad som är rätt och fel kan tyckas godtyckliga. Ofta har någon skriftlärd utfärdat en fatwa (religiöst utlåtande) som blir vägledande, men vem denne lärde ska vara finns det inga regler kring. Det kan vara en imam, eller någon annan med hög religiös status.
– Mycket handlar om det egna samvetet och religionerna är mycket smidigare än vi tror i det här avseendet, säger Christer Hedin. Tyvärr är det oftast de stelbenta uttolkarna som syns och hörs mest.