Det kommer förmodligen inte som någon överraskning, men det senaste halvåret har bjudit på extremt dåligt väder i Sverige. Men det är inte kylan som är felet, det är lufttrycket.
Semesterfirarnas besvikelse var stor över sommarens ruggiga semesterväder. DN har tidigare berättat att exempelvis Stockholm bara hade sex högsommardagar.
Ändå var sommaren inte särskilt kall. Medeltemperaturen i juli och augusti var normal på de flesta håll. Det beror på många molniga och milda nätter och få riktigt svala dagar.
Blöta somrar kommer förstås med jämna mellanrum (även om det är sex år sedan vi hade en riktig kanonsommar), men i år har vi inte ens fått uppleva den där vindstilla och lugna vårveckan eller klara och torra höstveckan.
I själva verket upplever Sverige just nu en osedvanligt lång period av ostadigt väder. När besöktes Sverige egentligen senast av ett stabilt högtryck?
– Vi hade ett rekordhögt lufttryck i början av februari. Men det är ett av få tillfällen i år då det varit högtryck som dominerat vädret, säger klimatologen Sverker Hellström på SMHI till DN.se.
Hellström och hans kolleger har tittat på antalet nederbördsdygn i Sverige från april till september i år. Det visar sig att man i Östergötland, västra Svealand och sydvästra Norrland haft fler nederbördsdagar under den perioden än på åtminstone 50 år.
Nästan hela landet har haft fler nederbördsdygn än normalt. Enda undantagen är delar av fjällkedjan, Öland och Blekinge.
Samtidigt har det i år funnits långlivade högtryck med mycket värme i östra Europa, inte långt från Sverige.
Är det här tecken på ett förändrat vädermönster vi får vänja oss vid?
– Nej, det tror jag ingen skulle våga slå fast. Det är nog mest slumpen, säger Sverker Hellström.
Det har på senare tid förts fram teorier om att de ändrade vindmönster som blir följden av smältande arktiska isar kan leda till ostadigare somrar i Norden.
Att döma av prognoserna får vi vänta flera veckor till på högtrycken. Kanske får vi sätta vårt hopp till att vintern ska bjuda på gnistrande dagar.