DN granskar skolan

”Höj kraven för att bli lärare”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Utbildningsminister Jan Björklund har tagit starkt intryck av DN:s granskning av problemen i den svenska skolan. Nu vill han höja antagningskraven till lärarutbildningen och förändra högskoleprovet. Han föreslår också att skollagen skrivs om för att mer pengar ska fördelas till utsatta skolor.

Utbildningsminister Jan Björklund har tagit starkt intryck av DN:s granskning av problemen i den svenska skolan. Nu vill han höja antagningskraven till lärarutbildningen och förändra högskoleprovet. Han föreslår också att skollagen skrivs om för att mer pengar ska fördelas till utsatta skolor.

Dagens Nyheter har de senaste veckorna grans­kat den svenska skolan och avslöjat flera brister. I princip vem som helst kan i dag komma in på lärarutbildningen – till och med med ­bottenresultatet 0,1 på högskoleprovet.

DN:s artiklar har även visat att den nya betygsskalan riskerar att slå hårt mot yngre elever – och att 96 procent av grundskolorna fick kritik av Skolinspektionen förra året.

Annons:

Efter artiklarna föreslår utbildningsminister Jan Björklund (FP) nu en rad åtgärder. Han vill bland annat kraftigt höja kraven för att komma in på lärarutbildningarna.

– Vi ska införa en godkändgräns för högskole­provet. Är man inte godkänd så kan man helt enkelt inte bli antagen via högskoleprovskvoten. Universitets- och högskolerådet ska få i uppdrag att titta på detta. Frågorna har uppmärksammats genom Dagens Nyheters artikel, säger Jan Björklund.

123 personer kom in på lärarutbildningarna med 0,1 på högskoleprovet. Hur ser du på det?

– Det är mycket bekymmersamt. Att lärarutbildningen är så oattraktiv är ett av Sveriges största strategiska problem. Det är allvarligt.

Han vill höja kraven rejält för blivande lärarstudenter. I dag räcker det med att du är godkänd i gymnasiet i några utvalda ämnen för att komma in på utbildningen.

– Det räcker inte med att en person som ska bli gymnasielärare i matematik bara har godkänt betyg i matte – det är inte tillräckligt. Här ska vi nu titta på om man till exempel måste ha lägst C i betyg för att komma in. Vi vill höja ribban. Dagens antagning till lärarutbildningen är inte rimlig, säger Jan Björklund.

En av artiklarna i DN:s serie handlar om att familjebakgrunden aldrig har varit viktigare för elevernas resultat än nu. Jan Björklund vill därför förändra dagens system med skolpeng. Flera kommuner har redan i dag infört ett system där skolpengen fördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar. Jan Björklund vill att det ska bli obligatoriskt i hela landet.

– Jag vill skriva in i skollagen att resurser i kommunerna ska fördelas efter socioekonomiska kriterier. Skolor med en social sammansättning som gör att resultaten är låga ska få mer resurser. Jag vill att vi gör detta i höstens budget.

Säger du detta som utbildningsminister eller som folkpartiledare?

– Både och.

Har du förankrat frågan?

– Inte än. De får läsa detta i tidningen. Jag tänker mig en skolpeng per elev. Och att man sedan får tilläggsresurser för extrautsatta skolor. Det ska man få från kommunen genom att man skriver in det i lagen. Vi ser stora problem i utanförskapsområden. Det blir en spiral nedåt.

– DN har gjort en mycket bra granskning av läget i svensk skola. Ni lyfter naturligtvis fram problemen i första hand, vilket är helt riktigt att göra. Vi har diskuterat artiklarna.

Du har varit utbildningsminister i 5,5 år. Kunskapsresultaten i den svenska skolan fortsätter att sjunka. Varför ska du få fortsatt förtroende?

– Därför att de reformer vi nu gör är de som kommer att vända utvecklingen. Sedan behöver vi göra ännu mer.

När kan man avgöra om dina skolreformer har fungerat?

– I grunden är det först när man ser att resultaten vänder uppåt. Det är hela syftet med reformerna. Ska jag spekulera så dröjer det ett antal år.

Kommunerna satsar mer pengar per elev än någonsin. Ändå sjunker kunskapsresultaten. Det är svårt att förstå den ekvationen. Förstår du?

– Det är konstigt om man har trott att pengarna är problemet. Jag har aldrig trott det. Det finns vissa delar i skolans verksamhet som kommer att kräva ökade anslag, till exempel lärarlöner. Men om systemet fungerar illa räcker det inte med att pumpa in pengar. Skolans huvudbrist är inte pengar. Det är systemfel som har funnits under lång tid som måste utvärderas.

Finns det något politiskt beslut inom skolområdet de senaste sex åren som du ångrar?

– Nej, men det finns justeringar man måste göra efter hand.

Kan du ge exempel?

– Till exempel har både vi och tidigare rege­ringar gått för långt i skriftlig dokumentation i skolan. Läraryrket har fått allt för tung administrativ börda. Jag är övertygad om att vår huvudinriktning är den rätta. Men jag är både ödmjuk och flexibel i alla detaljer i reformen. Jag är beredd att justera efter hand.

När Lärarnas tidning lät drygt tusen lärare sätta betyg på dig på en skala mellan 0 och 5. Då fick du 1,5 i betyg. Hur ser du på det?

– Det finns två fack. När Lärarnas riksförbund gjorde en motsvarande undersökning fick jag betydligt bättre betyg. Lärarförbundet är mer vänsterorienterat. Det finns många olika uppfattningar om vad som är rätt skolpolitik, men också två lärarfack. Lärarkåren är splittrad.

Lärarförbundet är trots allt är störst och 1,5 är ju oavsett inget bra betyg. Det måste du väl ändå inse?

– Många medlemmar inom Lärarförbundet gillar inte den skolpolitik vi för. Det kan vi konstatera. Lärarna tycker olika.

Du vill förstatliga skolan. Varför skulle staten göra ett bättre jobb än kommunerna?

– Det finns åtminstone tre problem med kommunaliseringen. Det första är att likvärdigheten blir bristfällig. Det blir ökade skillnader. De fattigaste kommunerna har oftast de största behoven av satsningar på skolan. Det andra är att kommunerna nu är arbetsgivare, organiserar byggnader och skolskjutsar. Under de senaste 20 åren har de aldrig tagit ansvar för kunskapsresultaten. Det tredje, och det allvarligaste, är följande. Utöver lärarna är kommunernas personal ganska lågutbildad med stora LO-grupper. Plötsligt har de fått en mycket stor yrkesgrupp som har bland de längsta högskoleutbildningar som finns. Kommunerna klarar inte av att värdera denna yrkeskår.

Tycker du att lärarna har den lön de förtjänar?

– Nej.

Vad vore en rimlig lön?

– Man måste problematisera det. Vi har all­deles för få sökanden till läraryrket. Det gör att vi måste ta in alla som söker oavsett lämplighet. Löneläget är en viktig delförklaring.

Men vad vore en rimlig lön?

– Det går inte att i förväg precisera. Att det är för lågt i dag är helt klart. Men det är inte bara att höja genomsnittslönen. Duktiga lärare måste få tjäna mycket mer. Är man ambitiös och duktig ska man utvecklas, göra karriär och tjäna mer.

Men hur hög löneförhöjning? Snackar vi om en tusenlapp eller mer?

– En tusenlapp får de ju varje år – det är otillräckligt. Nu gör vi en karriärreform där staten går in med öronmärkta pengar. Var tionde lärare höjer vi lönen för med 5 000 kronor i månaden.

Ska de som driver skolor verka för högre lön?

– Ja, självklart.

Men det finns även ett antal statliga skolor i Sverige, till exempel din myndighet Sameskolan. De har inte högre lön. Varför?

– Löneläget är detsamma överallt. Det följer de avtal som finns på arbetsmarknaden.

DN lät Jan Björklund sätta betyg på sin egen skolpolitik – på en skala från missnöjd till nöjd. En av frågorna han fick svara på är hur han tycker att svensk skola fungerar just nu.

– Det är inte tillräckligt bra. Jag sätter strax under mitten.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ulveaus244
Foto:Anette Nantell

Därför behövs Vilhelm Mobergs empati mer än någonsin.  Björn Ulveaus på DN Kulturdebatt. 251  36 tweets  215 rekommendationer  0 rekommendationer

ottawa3-500
Foto:Reuters

 Soldat sköts ihjäl, en skytt dödad. Inga hot mot parlamentet innan dådet. 99  7 tweets  92 rekommendationer  0 rekommendationer

 Webb-tv. En reporter inne i parlamentsbyggnaden fångade skottlossning på video.

 På grund av attentatet. NHL-hockeymatch ställs in i Ottawa.

ottawafiskben
Foto:AFP, AP, Reuters

 Efter flera dåd. Stora delar av centrala Ottawa är avspärrade.

Annons:

 ”Lägger ångesten åt sidan.” ”Bajenstämningen” och den nya arenan förklaringen till Hammarbys succé.

bajen-144
Foto:Bildbyrån
malmo-500
Foto:TT, AOP

 Malmö blev överkört. Hade 0–0 i paus, sedan växlade Atlético upp.

 På Anfield. Real Madrid gick förbi Bayern München i rekordböckerna.

real-2-244
Foto:Reuters
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: