Högskoleminister Lars Leijonborg (FP) ryckte på måndagen i nödbromsen. Den väntade höjningen av studiemedlen på minst 400 kronor kan i värsta fall hamna på noll kronor för Sveriges 408.000 studerande som lever på studiemedel.
Den studiesociala kommittén lade på måndagen fram sina förslag till högskoleminister Lars Leijonborg (FP). Tanken var att förslagen skulle innebära förbättringar för de studerande. Men direkt efter presskonferensen höll ministern en egen presskonferens.
Där flaggade han för att studiemedlen kanske inte höjs nästa år. Och på en direkt fråga om det kan innebära att det inte blir någon höjning alls tystnade ministern en lång stund innan han sade:
– Jag vet inte, ärligt talat. Min förhoppning är att det ska bli en studiemedelsreform.
Han hoppas på en höjning före mandatperiodens slut, men när och på hur mycket kunde han inte säga. Det är kopplat till samhällsekonomin, svarade ministern, men han var även tveksam till vissa besparingsförslag som kommittén kommit med.
– Det här kom som en chock. Det var ett ganska modest föreslag. Och tre av fyra allianspartier har lovat att höja studiemedlet under mandatperioden. Vi förväntar oss att de står fast vid det, säger Moa Neuman, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.
Även socialdemokrater och vänsterpartister i kommittén var upprörda efter ministerns besked.
Kommittén var tvungen att finansiera sina förslag på reformer genom besparingar som hamnade på sammanlagt 635 miljoner kronor. Men Leijonborg är tveksam till försämringar av bostadsbidrag som väntas drabba 35.000 studerande och den generella sänkningen av rätten till studiemedel från sex år till fyra år som är tänkt att bidra till finansieringen av ett extra år för studerande med långa utbildningar.
– Bostadsbidragsfrågan riskerar att drabba barnfamiljer. Jag är inte heller helt övertygad om att vi ökar genomströmningen genom att sänka den generella rätten till studiemedel till fyra år. Där måste vi nog grunna vidare, säger han.
Flera förslag har sipprat ut på förhand, bland annat sänkningen av rätten till studiemedel från sex år till fyra år, som DN tidigare skrivit om.
Förslaget är tänkt att sätta större press på studenterna att klara sin utbildning inom avsedd tid. Men förslaget har lett till protester då det riskerar att slå ut elever som valt fel. En protestgrupp på Facebook har i dagsläget 24.000 medlemmar. Och det har strömmat in protestbrev till utbildningsdepartementet.
Förslagen går nu ut på remiss och i höst väntas regeringen lägga fram sin proposition till riksdagen som sedan väntas träda i kraft den 1 juli år 2010.