Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Hon blåser liv i ögon av glas

02:11. Okularisten Ann-Charlotte Müller-Uri visar hur hon tillverkar ögonproteser i glas

En påsksmällare kan i bästa fall salutera vårens ankomst men i värsta fall allvarligt skada ett öga. Om så sker kan den kosmetiska räddningen vara en ögonprotes.

DN har träffat Ann-Charlotte Müller-Uri som blåser ögon av glas.

– Formen kan vara knepigt att få till, särskilt om den har en liten tapp, säger Ann-Charlotte Müller-Uri och pekar ner i en kartong där femtio ögon av glas ligger istoppade i små fack.

Foto: Magnus Hallgren

De liknar snäckor, och ingen är den andra lik. Färgerna på ögonens irisar skiftar i blått, grönt, brunt, gult och turkost.

Hon tar fram en mycket liten ögonprotes, skålformad och där ögonvitan har en liten pigg på baksidan. Fingrar lite på tappen.

– En sådan här. Men man får till det till slut, inga problem, säger Ann-Charlotte Müller-Uri.

Hon håller på att packa ihop sin mottagning i Solna i Stockholm. Nästa vecka väntar Göteborg, ”mina goa gubbar där”, och de 3 000 halvfärdiga och färdiga ögonproteser ska packas ner i ett par silverfärgade resväskor tillsammans med gasolbrännare, verktyg, lampor och glasstavar.

Som resande i ögon kör hon runt till 13 städer i Sverige men också till andra städer i Norden, som bland annat Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och Stavanger.

Ann-Charlotte Müller-Uri är femte generationen okularist (så kallas en yrkesman som tillverkar ögonproteser) i ett familjeföretag som startade sin verksamhet i mitten på 1800-talet. Hennes farfars farfar grundade företaget som har sitt säte i Wiesbaden i Tyskland och är verksamt i åtta europeiska länder.

– Det är ett lite udda yrke, medger hon, vi är ensamma i Sverige om att tillverka ögon av glas. I Tyskland finns 15 företag. Som ung ville jag bli textillärare eller lastbilschaufför, men när min pappas farbror frågade om jag ville flytta ner till Tyskland och göra ögonprototyper – halvfabrikat som vi utgår ifrån när vi gör proteser – sa pappa att jag skulle lära mig att göra allt. Inte bara halvfabrikaten. Och det har jag aldrig ångrat, säger Ann-Charlotte Müller-Uri.

Att göra en ögonprotes tar en till två timmar och hon har alltid patienten med för att utgå från färgen och formen på det friska ögat.

Färgerna gör att det blir ett djup i ögat, mer liv i det, förklarar hon. Det är lite som att måla med en fin pensel. Och visst, det är ett konstnärligt yrke, men det har begränsningar.

Ann-Charlotte Müller-Uri tänder gasolbrännaren på bordet som med ett svagt tjutande ljud sprutar fram en eldslåga. Hon väljer en av de identiskt lika ögonglober som stirrade ligger i en stor ask. Globerna är helt runda och vita och har en blå, grön eller brun iris i mitten samt en svart pupill. Ann-Charlotte bränner fast globen på en glasstav och snurrar den runt, runt, värmer upp den. Sedan fattar hon med den andra handen en stängel – en flerfärgad glasstav – och bränner in dem i globens iris.

– Färgerna gör att det blir ett djup i ögat, mer liv i det, förklarar hon. Det är lite som att måla med en fin pensel. Och visst, det är ett konstnärligt yrke, men det har begränsningar.

Ann-Charlotte Müller-Uri har arbetat som okularist i 34 år. Grundutbildningen i Tyskland tog sex år.

– De gamla i företaget lärde de unga men det tar ytterligare fyra år innan man är helt färdigutbildad.

Det finns cirka 6.000 personer i Sverige som har ett öga av glas. En och annan har två, som Sanna, vi kan kalla henne det eftersom hon vill vara anonym. Som mycket liten drabbades hon av cancer och blev blind, och har sedan dess levt med två ögonproteser.

–  Från början hade jag proteser av plast men jag kunde inte ha dem, jag tålde dem inte, de kliade och kladdade. Så jag bytte till proteser av glas. Totalt har jag nog hittills haft 30–40 stycken, säger Sanna.

En glasprotes behöver bytas ut vartannat, vart tredje år. Sodan i glaset löses upp av tårvätskan som gör att protesen blir lite sträv vilket kan orsaka klåda och irritation. En ögonprotes är kostnadsfri för patienten; den bekostas av landstinget.

– Det är ingen som tror att jag har ögonproteser, berättar Sanna. Folk brukar säga: Ser du verkligen inte lite grann?

För många patienter är det känsligt att berätta eller visa att man har en ögonprotes. Man kanske inte heller vill berätta skälet till varför man har en protes. För andra spelar det ingen roll.

Foto: Magnus HallgrenDe färdiga ögonproteserna ser ut som små snäckskal. Ingen är den andra lik, och där varje färg och ådring vittnar om ett gediget hantverk. Foto: Magnus Hallgren

Ett öga av glas är skört men när Ann-Charlotte Müller-Uri demonstrativt kastar ett av ögonen på golvet går det märkligt nog inte sönder. Men det händer förstås att patienter när de rengör sitt öga, tappar det i handfatet och då går det oftast sönder.

Tänk hur nästa person som kommit in på toaletten efter mig hade reagerat om hon fått syn på ett öga på golvet? Eller om den rullat in till nästa toalettbås?

Sanna har alltid med sig ett reservpar om olyckan skulle vara framme. Hon berättar en dråplig historia:

– En gång tappade jag en av ögonproteserna när jag var inne på en toalett på en flygplats. Jag kunde höra att den studsade över golvet och la sig någonstans. Jag fick lägga mig på alla fyra och känna mig för. Jag ville ju hitta den! För tänk hur nästa person som kommit in på toaletten efter mig hade reagerat om hon fått syn på ett öga på golvet? Eller om den rullat in till nästa toalettbås? Jag låg där och letade och skrattade åt situationen, minns Sanna. Och till slut hittade jag det.

En ögonprotes av glas tas annars ut endast i undantagsfall. Man kan sova, bada och basta med protesen.

Foto: Magnus HallgrenGlaset till den blivande ögonprotesen hettas upp och formas. Därefter läggs färger för iris, pupill och ådernät in. Allt sker med stor precision. Foto: Magnus Hallgren

I Ann-Charlotte Müller-Uris mottagningsrum är det nu dags att forma ögonprotesen. Den klotrunda ögongloben har nu en mångfärgat verklighetstrogen iris och i dess vita omgivning har Ann-Charlotte bränt in tunna röda stråk, ett ådernät av ”blodkärl”, och dämpat den kritvita globfärgen med mycket svagt gult.

När färgen på ögat är färdigt ska formen utformas och den är högst individuell. Ann-Charlotte Müller-Uri ömsom blåser in luft i glasögat, ömsom drar ut den, och viker till sist ena sidan av globen in mot det som blir baksidan av ögat. En liten skålform har bildats och ögat är färdigt.

– De flesta av mina patienter är män mellan 65 och 85 år som har skadats i arbetslivet. Men hit kommer också personer som har drabbats av tumörer, råkat ut för olyckor eller skadats i samband med operationer som gått fel.

– Lockelsen med det här yrket är att jag kan hjälpa människor och att jag ser resultatet inom ett par timmar, säger Ann-Charlotte Müller-Uri.

När Ann-Charlotte Müller-Uri berättar för människor vad hon arbetar med får hon lite olika reaktioner. Vissa blir nyfikna och vill veta mer, de tycker att det låter superhäftigt.

– Men den absolut fånigaste reaktionen som jag fått var från en kvinna som utbrast: Kan man gå med de där ögonen på stan?

Därför säger Ann-Charlotte Müller-Uri numera, om hon får frågan vad hon sysslar med, att hon blåser glas. Och det är ju helt sant.

Fakta. Ögonproteser

  • En ögonprotes kan vara gjord av glas eller akrylatplast. Det första ögat av glas skapades år 1832 av Ludwig Müller-Uri i Wiesbaden. Han gjorde dockögon av glas och därifrån utvecklades idén.
  • Okularist är yrkestiteln på den som skapar ögonproteser. Utbildningen tar sex år.
  • Ann-Charlotte Müller-Uri är femte generationen okularist i familjeföretaget F. Ad. Müller Söhne som har sitt säte i Tyskland.

Det här visste du inte om ögon. ..

... att du blinkar ungefär 12 gånger per minut.

... att en blinkning varar i cirka 1/10-dels sekund.

... att nyfödda inte producerar tårar. Först efter 4–13 veckor startar tårproduktionen.

... att en del människor föds med två olikfärgade ögon; det kallas heterokromi.

... att av alla muskler som finns i kroppen så är ögonmusklerna – som styr ögat – de mest aktiva.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.