Diabetesförbundets ordförande Margareta Nilssons arvoden på 713 000 kronor väcker ont blod i förbundet. Där jämför man med debatten kring Röda korsets ordförande Bengt Westerbergs årsinkomst på 820 000 kronor – och Diabetesförbundet är en mycket mindre organisation.
DN:s granskning visar att Magareta Nilssons ersättningar höjts bakom ryggen på medlemmarna.
När hon blev ordförande i förbundet 2006 fick hon ungefär 40 000 i månadslön (ett prisbasbelopp). Till uppdraget hörde att även vara ordförande i Diabetesfondens styrelse.
Men fondstyrelsen – som fram till i år bestod av samma personer som i förbundets styrelse – införde hösten 2006 arvoden till sig själv.
För Margareta Nilssons del blev arvodet 1,5 prisbasbelopp (cirka 60 000 kronor) som skulle gälla från 2007. Detta finns det protokoll på, som skickats till förbundets lokalföreningar.
I ett ”enskilt möte” med ett onumrerat protokoll beslöt styrelsen hösten 2007 att dubbla ordförandens ersättning, till 120 000 per år, och att detta skulle gälla retroaktivt från starten av 2007. Detta informerades inte medlemmarna eller lokalföreningarna om, och det syns bara om man granskar Margareta Nilssons deklarationer.
Från december 2009 övergick styrelsen till att arvodera Margareta Nilsson med inkomstbasbelopp, som är högre än prisbasbelopp (i år 51 000 kronor). Arvodet höjdes också från tre till fyra basbelopp. Därmed har ersättningen från fonden ökat till drygt 200 000 kronor.
Inte ens valberedningen, som lämnar förslag på vad ordföranden ska få i ersättning, kände till Margareta Nilsson dubbla arvoden.
– Det är klart att vi borde ha fått information om det, säger Per-Ola Nordle i valberedningen.
Det var först efter att DN ställt frågor till Margareta Nilsson om hennes ersättningar som det hemliga protokollet från 2007 lades ut på förbundets interna webb.
Det framgår av pdf-dokumentet, som DN tagit del av, att det är skapat den 11 mars 2010.
Margareta Nilsson motiverar ersättningen från fonden med ett utökat ansvar.
– Vi är mycket mer aktiva i Diabetesfonden, förut var arbetsbelastningen mindre.
Att man inte informerar medlemmarna om hennes ersättning från fonden beror på att det rör sig om olika organisationer, förklarar Margareta Nilsson.
– Vi strävar efter att redovisningsmässigt skilja dem åt.
Enligt Margareta Nilsson motiveras hennes arvoden av att hon har oreglerad arbetstid, inte ha r semester och ofta får jobba på helger. Hon menar också att det handlar om två skilda uppdrag.