Även i de mest miljömedvetna hushåll är uttjänta glödlampor ofta ett aber. Eftersom det inte finns någon holk för dem på återvinningsstationen blir de ofta liggande under diskbänken och hamnar till sist i soporna.
Om det är vanliga glödlampor finns risken att de innehåller bly. Sedan juli 2006 är det visserligen förbjudet att tillverka glödlampor och annan småelektronik som innehåller tungmetaller, men många av de glödlampor som slängs i dag har ett äldre produktionsdatum än så.
Om det är lågenergilampor är det ännu värre, eftersom dessa innehåller kvicksilver.
Varje år säljs fem miljoner sådana lampor i Sverige. Insamlingsgraden är 70 procent, vilket är bättre än för vanliga glödlampor, där bara 30 procent tas till vara.
Men varför ska det vara så svårt att samla in lamporna?
Detta frågade man sig för två år sedan på tekniska verken i Kiruna. En plockningsanalys av de vanliga hushållssoporna hade visat att de under ett år innehöll sextio kilo bly och uppemot tio kilo kvicksilver från glödlampor och annan elektronik.
Lösningen blev "Kirunaholken" som nu står på sin plats i ett tjugotal livsmedelsbutiker - med ett fack för glödlampor, ett för lågenergilampor och ett för batterier. Idén har exporterats till Pajala, Gällivare och Piteå.
- När vi lanserade holken var den det stora samtalsämnet i vartenda fikarum. Nu har vi mer än halverat mängden bly i soporna och helt fått bort kvicksilvret, berättar projektledaren Marika Tammert Finn.
I Göteborg prövar man sedan några månader en annan modell för att få grepp om glödlamporna. Fyra Coopbutiker har försetts med återvinningsautomaten "Samlaren" där man kan lämna lågenergilampor, glödlampor, batterier, småel och småkemi.
Allt talar för att försöket kommer att permanentas och sprida sig.
Vi har bara positiva reaktioner från kunderna. Andra butiker i Göteborg och i övriga landet vill ha apparaterna, säger Catrin Björkman, affärsutvecklare på KF Väst.
Idén kommer från fem elever på Chalmers linje för teknik- och designingenjörer i ett samarbete med kretsloppskontoret i Göteborg och regionala återvinningsföretaget Renova.
Vi tänkte på något vi kallade promenadskräp, som är lätt att bära med sig och för litet för att motivera en biltur till en återvinningsstation, berättar chalmeristen Olof Stenholm.
Ola Ståleby från Renova tycker att automaten är det bästa som hänt inom hanteringen av miljöfarligt konsumentavfall på femton år.
Det är så här det kommer att bli i framtiden, säger han och visar stolt på automaten på Coop-Sisjön.
Ett annat sätt att samla in glödlampor och andra miljöfarligheter är "Röda boxen"-systemet. Det finns i över 80 kommuner runt om i landet, bland annat i flera av Stockholms norra kranskommuner.
Det bygger på att hushållen helt kostnadsfritt förses med en röd box. I denna kan de lägga miljöfarligt avfall. När boxen är full är det bara att ringa till kommunen för hämtning.
I Stockholm har boxen prövats i 370 hushåll under ett ettårigt försök som avslutades i mars 2006.
- Men gensvaret blev väldigt lågt, under ett år gjorde vi bara 64 hämtningar, säger projektledaren Anna-Carin Thor på Stockholms kommuns trafikkontor.
Så några röda boxar lär inte synas i huvudstadens återvinning än på några år. Invånarna hänvisas även i fortsättningen till miljöstationerna med sina glödlampor. Om man nu inte har ett kärl för elavfall i soprummet - där går det också bra att lämpa av lampan.