Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Hotade kvinnor drabbas hårt av semestertider

Kvinnor som nekas skyddat boende på grund av platsbrist. Ärenden som blir liggande i veckor när polis och socialtjänst har semester. Varannan kvinnojour tycker att de våldsutsatta blivit lidande av kommunernas semestertider.

Den som utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i en relation kan själv söka sig direkt till någon av landets kvinnojourer, eller komma i kontakt med en jour via kommunen.
Men våldsutsatta kvinnor och deras barn kommer i kläm när de anställda på socialtjänsten tar semester. Det säger 9 av 18 jourer i en ny enkätundersökning från SKR, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund.

– Det blir problem så här års. Kvinnorna får inte tag på advokat, polis eller handläggare på social­tjänsten. Men ärendena är lika akuta som under resten av året, de här männen slår ju inte mindre på sommaren, säger Cecilia Backman, verksamhetschef på kvinnojouren i Lund.

Hon berättar om hur ärenden ”står stilla” när målsägandebiträdet på advokatbyrån är ledig. Eller hur det saknas vikarier för att ta över arbetet, när den ordinarie handläggaren på socialtjänsten tar semester.

När socialtjänsten inte jobbar aktivt för att hitta ett nytt boende åt kvinnan, uppstår också frågetecken kring hur och var barnen ska gå i skolan efter sommaren.
Samma problem har kvinnojouren i Jönköping märkt av.

– Det är svårare att få tag på myndighetspersoner och någon gång har försörjningsstödet släpat efter så att vi har behövt låna ut pengar till kvinnan. Vi märker att det är likadant i många kommuner i landet, säger verksamhetsledare Catarina Gustafsson.

Av de 25 kvinnojourer som erbjöds att delta i undersökningen svarade 18 stycken, vilket SKR anser är en representativ grupp även för de andra kvinnojourerna i förbundet.

Flera kvinnojourer DN talar med tar upp ytterligare ett problem – bristen på platser i skyddat boende under sommaren.

På kvinnojouren Somaya i Stockholm är trycket högt. Extra personal har tagits in för att klara av behovet, men de har ändå behövt säga nej till 22 kvinnor i sommar. Fyra av dem står på en väntelista till boendet.

– Vi är en specialistjour för män­niskor med utländsk bakgrund och vi som jobbar här pratar många språk. Därför är vi kanske det bästa boendet för en del kvinnor, men när det inte finns plats kommer de till en jour där de inte kan göra sig förstådda, säger verksamhetsledare Susanne Namaani.

Västerorts kvinnojour i Stockholm har också fullt så gott som hela året och måste hänvisa till andra jourer.

– Jag hoppas vid min gud att de kvinnorna får plats någonstans. Man blir ju ledsen och rädd varje gång vi måste säga nej. Jag vet många som frågat två–tre gånger, men som när de nekas plats går tillbaka och får mer stryk, säger ordförande Gerd Sjöberg Granlund.

På Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, känner man inte riktigt igen resultatet från SKR:s enkät. Angela Beausang, ordförande för Roks, har inte hört någon kvinnojour som tycker att socialtjänstens semester drabbar de våldsutsatta kvinnorna.

Däremot poängterar hon att det inte är omöjligt att läget är detsamma även för jourerna inom Roks.

Anna Lena Mellquist, på Roks-kvinnojouren Olivia i Alingsås, anser att sommarens lägre bemanning mest märks hos tingsrätt och polis.

– Kvinnorna kanske måste byta handläggare på socialtjänsten under semestern, men det finns alltid någon att prata med. Det stora problemet är att det inte finns några bostäder dit kvinnor och barn kan flytta. Därför blir de kvar så länge på kvinnojourerna, säger hon.

Kommunen ytterst ansvarig

Socialtjänsten är skyldig att hjälpa brotts­offer såsom våldsutsatta barn, kvinnor och män, i hetero- och homosexuella relationer. Lagen nämner särskilt kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av någon närstående. Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt.

I vissa fall kan socialtjänsten hänvisa och förmedla kontakter till lokala kvinnojourer och vålds­utsatta kan även vända sig direkt till en kvinnojour för stöd och hjälp. Oavsett vem som sköter det direkta stödet eller hjälpen är det kommunen som har det yttersta ansvaret för personen.

Män som utövar våld har också rätt till stöd och hjälp enligt socialtjänst­lagen. DN

Hit kan du vända dig

Du som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, eller känner någon som är utsatt, kan ringa till nationella Kvinnofridslinjen för professionellt stöd och råd om var du kan få vidare hjälp.

De som svarar är socionomer och sjuksköterskor med tystnadsplikt.

Stödtelefonen har öppet dygnet runt och samtalet är gratis. Du kan vara anonym och ditt samtal syns inte på telefonräkningen.

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.