Sverige

Hovrätten försvarar domen

Göta hovrätt i Jönköping
Göta hovrätt i Jönköping Foto: TT

Hovrättsrådet Lennart Östblom var en av tre manliga domare som beslutade att minska skadeståndet till den förtalade flickan. Något som har mött starka reaktioner. ”Vi har fått många telefonsamtal och väldigt många mejl, en del av dem har varit ganska ifrågasättande”, säger hovrättspresident Sten Andersson.

De tre domarnas beslut skapade snabbt en debatt i olika nyhetsmedier och på sociala medier under tisdagen. Trycket på Göta hovrätt i Jönköping blev till slut så hårt att man tvingades gå ut med ett pressmeddelande och utsåg en av de tre domarna till att svara på frågor från massmedierna.

Den del av domslutet som väckte största reaktionerna var en passus där domarna hänvisade till allmänhetens förändrade syn på öppenheten kring sexualitet:

”De uppgifter som XX har lämnat har visserligen varit nedsättande för NN:s anseende. Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor.”

Lennart Östblom hänvisar till Högsta Domstolen som sagt att man i förtalsbrott ska bedöma vilka etiska och sociala värderingar som finns i samhället när brottet begås. Enligt hovrätten har det blivit mer accepterat av att vara utåtriktad med sina sexuella vanor.

Finns det något vetenskapligt stöd eller undersökning som ni grundar er på när ni skriver att många svenskar blivit mera öppna och utåtriktade när det gäller sin sexualitet?

– Det är möjligt att det finns men vi har inte tagit del av någon. Vi vet ju att de etiska och social värderingarna förändras.

Vad grundar ni det på i så fall?

– Det är hovrättens bild av verkligheten, den kanske är felaktig, vad vet jag. Men vi är satta att göra den. Men det finns ingen empiri bakom skrivningen.

Borde det inte finnas någon grund för uttalandet?

– Vi har inte sett det som ett krav.

Varför är det viktigt att skriva som ni gör i så fall?

– Därför att vi vill göra en bedömning utifrån det vi är satta att göra och då ska vi göra det utifrån härskande sociala och etiska värderingar.

Men är det verkligen en socialt accepterat att få sina sexuella aktviteter publicerade på internet?

– Att någon lämnar upplysningar om ens vanor? Nej, det är oacceptabelt. Men man måste ha med det i den utgångspunkt vi har när vi gör bedömningen.

Förstår du kritiken mot domen som flera beskriver som kränkande mot flickan?

– Nej, om man har läst hela domen så ser man att domstolen har sagt att det inte är accepterat att sprida uppgifter som den här personen har gjort och att ge sken av att kvinnan var med på det.

Lennart Östblom poängterar att hovrätten grundat beslutet på ett avgörande i HD från 1992. Också då filmades en kvinna under ett samlag utan att hon visste om det. Enligt Lennart Östblom spreds den filmen i en mindre krets än vad som nu är möjligt via nätet men han kan inte svara på hur spridningen gick till.

Spelar det någon roll att man nu når ut betydligt bredare genom internet?

– Det som utgör förtalet är att man får andra att uppfatta att man varit med om något. Smygfilmningen i sig är inte ett förtal utan ett annat brott. Det är vad man säger om personen, uppgiften att hon hade samtyckt till inspelningen och att den skulle spridas som var det grova förtalet.

Enligt hovrättsrådet går det att identifiera flickan för dem som kände henne, men knappast för andra.

Fanns det inte en risk att hon kunde bli igenkänd av andra sedan dessa sett filmen och som inte tidigare känt igen henne?

– Det är möjligt att det finns en sådan risk men vi dömer efter vad som visas i målet.

Ni skriver också att mannen inte är ansvarig för att uppgifterna sprids vidare av andra på nätet. Är det inte så att man publicerar en film på nätet just för att den ska få spridning?

– Vi anser inte att mannen kan hållas ansvarig för andras gärningar. Men det är viktigt att säga att själva smygfilmandet inte utgör något förtalsbrott.

Är det inte socialt accepterat att man lägger ut saker för att spridas av andra och att detta har förändrats sedan 1992. Är inte detta en förändring i samhället som domstolen borde ha sett; att det man publicerar kan ses av hela världen?

– Vi har inte vägt in det. Men vi har sagt att den har spridits till många.

Lennart Östblom menar att kvinnans möjligheter att kunna tillbakavisa uppgifterna har varit förhållandevis goda och att hon känts igen av en relativt liten grupp människor.

Är det så givet att hon vill gå ut och försvara sig? Genom att göra det kan hon kanske själva riskera att bidra till att händelsen sprids?

– Vi tror att det finns en större möjlighet att komma tillrätta med uppgiften om man har möjlighet att försvara sig.

Lenart Östblom tycker att diskussionen borde handla om storleken på skadeståndet.

– Där har vi inte sett någon diskussion. Här säger lagstiftaren att skadestånd i förtalsbrott inte kan komma upp i samma storlek som gäller vid våldsbrott eller sexualbrott. Jag tycker att diskussionen ska röra sig om det. Vi tycker att summan är rimlig.