För många svenskar som njuter av att vara ute i skog och mark har en helt ny situation uppstått sedan flera fynd av den fruktade parasiten rävens dvärgbandmask gjorts hos landets rävar. Men experterna ger i dag lugnande besked om bärplockning.

– Det finns inga belägg för att det är en risk att vara ute i skogen och plocka svamp och bär. Det är klart överdrivet, säger Antonio Barragan på Smittskyddsinstitutet i Solna.

I stället är det landets hundägare som ser ut att stå inför den största förändringen.

– Hundägare ska vara medvetna om detta. Men det finns ingen anledning till panik alls. Det måste vara under 1 procent av de svenska rävarna som är smittade. I delar av Tyskland och Schweiz bär upp emot hälften av rävarna på parasiten, säger Antonio Barragan.

Varje år blir omkring 50 personer i Europa sjuka till följd av att de infekterats av dvärgbandmasken. De senaste tio åren har det skett en viss ökning av sjukdomsfallen. Troligen är det en följd av att rävbestånden också blivit större. Ändå är den fortfarande väldigt ovanlig.

Där smittan bland rävarna är hög räknar myndigheterna med att 0,25 invånare per 100.000 årligen blir smittade. Det kan jämföras med exempelvis den fästingburna hjärninfektionen TBE, som drabbar 7,8 invånare per 100.000 i Sverige per år.

Genom studier från andra länder går det ändå att peka ut några grupper som är mer utsatta för risken att smittas än andra – det gäller exempelvis bönder, jägare, i viss mån kattägare, men framför allt ägare till hundar som jagar lösa i skogen.   

– Det gäller att fokusera på de belägg vi har. Då är hundar en riskfaktor med substans i, säger Antonio Barragan.

Hunden blir inte smittbärare av att få i sig parasitägg, utan de blir smittade om de äter en infekterad gnagare.

– Det är vanligare än vad många tror att hundar tar en gnagare. Det ser vi på andra parasiter som smittar på samma sätt och som vi ganska ofta hittar hos hund, även om husse och matte blir förvånade, säger Eva Osterman Lind på Statens veterinäranstalt, SVA.

Därför är råden till hundägare i smittade regioner att avmaska hunden regelbundet, om den kan ha ätit gnagare. Hundar och rävar som bär smittan blir inte själva sjuka, men med parasiten i magen börjar de sprida parasitägg genom sin avföring. En del av äggen fastnar i pälsen runt baken, och en del hamnar också runt nosen eftersom många hundar slickar sig själva i baken. Det är dessa ägg som är farliga för människan.

Väl i kroppen kan parasiten sätta sig i levern eller andra inre organ där den bildar många små blåsor, ungefär som tumörer. Det tar oftast lång tid innan sjukdomen upptäcks, ibland upp emot 20 år. Många hundar gillar också att rulla sig i rävbajs, och då kan ägg från parasiten också fastna i hundpälsen.

För att få bort ägg i pälsen rekommenderas dusch och schamponering.

– Jag skulle inte ha hunden i sängen, i alla fall inte om jag bodde i ett område där smittan finns. Jag skulle inte pussa den heller, säger Eva Osterman Lind.