Hundratals människor som utsattes för övergrepp och vanvård som fosterbarn går miste om ekonomisk kompensation, trots regeringens uppgörelse med oppositionen.
Glädjebeskedet att det blir en kompensation på 250 000 kronor i en symbolisk ursäkt för att samhället inte ingrep mot missförhållandena i fosterhemmen går en grupp förbi — de som utsattes för övergrepp och vanvård så sent som på 1980-talet.
– Det här blir inte rättvist, för här kommer vi att särbehandla en grupp. Vi har en gammal princip att alla ska behandlas lika. Så kommer det inte att bli längre. Ska man göra sådana avsteg måste man göra det i bred politisk enighet, säger barn- och äldreminister Maria Larsson (KD).
Hon hänvisar till att det måste finnas en tydlig gräns mellan brott som är preskriberade och brott som det fortfarande går att få skadestånd för.
– De barn som drabbats i ett senare skede: ja, jag kan beklaga det. Det går inte att skapa ett system där vi har olika preskriptionstider.
Göran Johansson som utrett vanvården i fosterhemmen under 1900-talet är av en annan åsikt. Utredningen, som lämnade sin slutrapport på torsdagen, har intervjuat 866 personer som utsatts för övergrepp under sin fosterhemsvistelse. De äldsta fosterhemsplacerades på 1920-talet, de yngsta lämnade en fosterhemsplacering så sent som 2003.
Bland de personer som utredningen intervjuat finns 94 födda 1970 och senare som med den nuvarande gränsen därmed går miste om ersättning.
– Jag har föreslagit i min rapport att man inte ska ha en sådan gräns och jag kan inte förstå varför den har satts där.
Göran Johansson föreslår i utredningen att alla som utsatts för övergrepp som i dag är preskriberade bör få ersättning. I det ingår också finska krigsbarn, privat placerade barn och barn som fosterhemsplacerats efter 1980.
Men han är samtidigt glad att de sju partierna i riksdagen kommit överens om en ekonomisk ersättning utöver den offentliga ursäkt som kommer att framföras vid en ceremoni senare i höst.
– Jag tycker att det är en seger för alla dessa marginaliserade människor som haft så svårt att göra sin röst hörd. Och i Sverige betyder pengar en del så man får se det som en symbolisk ersättning.
Anne Skånér som är ordförande i Samhällets styvbarn, konstaterar också att det är ett viktigt besked till alla som farit illa i samhällets vård.
– Åttiotalisterna får vi ta itu med nu. I första hand var det viktigt att få ett beslut om ersättning, säger hon.