- Vi är öppna för att förhandla med privatvärdar och allmännyttan utifrån samma grundförutsättningar, som jämbördiga parter, säger Hyresgästernas ordförande Barbro Engman till DN.
Genom att öppna för samtal om det hittills så heliga hyrestaket försöker Hyresgästföreningen få privatvärdarna att dra tillbaka en anmälan till EU-kommissionen, och den svenska regeringen att övertyga Bryssel om att vi i Sverige på egen hand kan sköta vår bostadspolitik.
I maj förra året anmälde privatvärdarnas europeiska lobbyorganisation EPF de svenska kommunerna till EU-kommissionen, för stödet till de allmännyttiga bostadsbolagen. Fastighetsägarna menar att detta stöd håller nere de privata hyresvärdarnas hyror, eftersom dessa ska följa de allmännyttiga bolagens.
Hyresgästföreningen varnar för allvarliga följder om EPF vinner gehör hos kommissionen. Hyrorna skulle enligt konsultföretaget Ernst & Young i snitt höjas med 25 procent, i flera fall med över 50 procent.
Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsbolagen är också mycket oroliga för att kommissionen ska slå fast att de kommunala bolagen i framtiden bara ska få hyra ut till låginkomsttagare. För det talar en prejudicerande dom från EU-domstolen, som handlar om offentligt subventionerade bostadsbolag. I Nederländerna blev konsekvenserna allvarliga: allmännyttan tvingades sälja ut en del av beståndet, resten fick bara hyras ut till fattiga och sjuka.
Men Hyresgästföreningen bestrider håller inte med om att det allmännas stöd till de kommunala bostadsbolagen skulle vara så stort som privatvärdarna hävdar.
Av de 12,5 miljarder kronor som EPF nämner i sin anmälan är inte mer än 18 miljoner kronor ett direkt offentligt stöd. Resten är nästan uteslutande beräknat utifrån privatvärdarnas åsikt att kommunerna ställer för låga avkastningskrav på sina bostadsbolag.
Privatvärdarna får dock stöd från flera håll: I dag måndag publicerade det internationella ratingföretaget Standard & Poors en analys som säger att det svenska systemet med offentligt stöd till allmännyttan strider mot EU:s regler.
Åt samma håll pekar arbetet hittills i en svensk statlig utredning.
- Det finns alltså en tydlig hotbild, både mot dagens modell för hyrestak och mot allmännyttans roll, konstaterar Hyresgästföreningens presschef Peder Palmstierna.
Sammantaget bedömer organisationen hotet som så överhängande att man är beredd att diskutera avskaffande av dagens hyrestak.
I gengäld hoppas Hyresgästföreningen att regeringen ska hjälpa till att "ta hem" frågan till Sverige igen. Än så länge har regeringen möjlighet att på eget bevåg föreslå förändringar i systemet, och därigenom undvika att kommissionen ensidigt fattar beslut som Sverige sedan måste lyda.
Men det bygger förstås på att Fastighetsägarna också kan övertalas att dra tillbaka sin anmälan.
Lockbetet är att de privata hyresvärdarna i framtiden skulle få förhandla om sina egna hyror. Men bruksvärdessystemet skulle finnas kvar - och det skulle fortfarande finnas en spärr mot oskäligt höga hyror.
Vad blir det då i praktiken för skillnad mot i dag? Hur skulle det nya "taket" se ut?
- Det är för tidigt att säga. Men det handlar verkligen inte om att vi öppnar för marknadshyror. Taket ska fortfarande vara beroende av värdarnas kostnader, säger Barbro Engman.
- Även om privatvärdarnas syfte är att få höja hyrorna handlar det ju fortfarande om en förhandling, där resultatet ska vara uthärdligt för båda sidor. Annars får vi väl införa lagreglering, som i resten av Europa.