Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

I maktens slutna rum får Sverige amerikanskt stöd

00:17. ”Om Sverige hamnar i knipa – då kommer vi”. Det löftet ger USA:s försvarsminister James Mattis i samtal med DN.

”Om Sverige hamnar i knipa – då kommer vi”. Det löftet ger USA:s försvarsminister James Mattis i samtal med DN.

Trots att en politisk avgrund skiljer Donald Trump från den rödgröna regeringen skulle USA hjälpa Sverige mot Ryssland.

I detta reportage skildrar DN försvarsminister Peter Hultqvists besök i Washington i förra veckan och frågar honom hur USA:s omfamning rimmar med regeringens alliansfrihet.

1. ANSPÄNNING

Blåljusen blinkar och polissirenen tjuter från utryckningsfordonet framför oss. Det är märkt Pentagon Protection Force Agency och trycker sig fram genom den röriga Washingtontrafiken. I bil 1, en mörkblå Volvo, sitter försvarsminister Peter Hultqvist (S), Sveriges USA-ambassadör Björn Lyrvall och en beväpnad skyddsvakt från svenska Säpo.

I bil 2 är sju personer inträngda: försvarsministerns medarbetare, diplomater och DN:s reportageteam. Med bil 3 bakom oss är vi fjorton svenskar som om några minuter ska vara framme vid försvarshögkvarteret Pentagon.

Läs mer: Mattis: USA vid Sveriges sida vid ett ryskt angrepp

Donald Trump har varit president i nästan fyra månader. Ändå har ett bilateralt möte mellan ett svenskt statsråd och någon av Trumps ministrar inte hållits förrän nu.

Anspänningen hos ambassadens anställda och tjänstemännen från försvarsdepartementet i Stockholm går inte att ta miste på. Det är inte så konstigt. Om man ska utgå från Trumps uttalanden så kan detta officiella besök hos hans försvarsminister James ”Mad Dog” Mattis bli kärvt.

2. SVERIGE – MODELL ELLER SKRÄCKEXEMPEL?

Fram till Donald Trumps tillträde som president i januari 2017 stärktes Sveriges politiska band med USA oavbrutet. Demokraten Barack Obamas åtta år som president inleddes 2009. I juni 2012 kom hans utrikesminister Hillary Clinton till Stockholm. Sverige sågs av Obamaregeringen som föregångare när det gällde miljö, klimat, jämställdhet, flyktingmottagande och frihandel. I mycket hade de olika regeringarna i Stockholm sammanfallande intressen med den i Washington.

I augusti 2013 kantades Stockholms gator av vinkande folkmassor när Obama kom på det första bilaterala presidentbesöket till Sverige någonsin.

Ett halvår senare, i mars 2014, förändrade Ryssland genom sin olagliga annektering av Krim och den ryska krigföringen i Ukraina, i ett slag Europas säkerhetspolitiska karta.

Försvarsalliansen Nato gjorde helt om och beslutade i september 2014 att åter göra försvar av det egna territoriet till sin huvuduppgift. Med stöd av USA knöts Natos partnerländer Sverige och Finland närmare alliansen.

I Sverige ledde Rysslands agerande till att fem av riksdagspartierna 2015 beslutade att stärka Sveriges försvar och intensifiera samarbetet med främst Finland och USA.

Och i juni 2016 undertecknade försvarsminister Peter Hultqvist en avsiktsförklaring om försvarssamarbete med Obamas försvarsminister Ashton Carter.

Läs även: Ewa Stenberg: Frågan är vad som händer i tider av kris

President Obama sände två månader senare sin vicepresident Joe Biden till Natos frontländer i öster: Lettland, Turkiet – samt Sverige. Med Stefan Löfven vid sin sida uttalade Biden den 25 augusti 2016 en slags informell säkerhetsgaranti för Sverige mot Ryssland:

– Vi har ett partnerskap mellan Nato och Sverige om hur vi ser på ett Europa odelat, fritt och säkert och i fred. Så låt det inte råda några missförstånd, hos herr Putin eller någon annan, om att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt. Punkt!

Världen över förväntades presidentvalet i USA i november leda till några mindre justeringar med Hillary Clinton i Vita huset. Republikanen Donald Trumps valseger överraskade och chockade desto mer.

Trumps politik är i mycket motsatt den svenska: han är emot frihandel, EU och miljöpolitik. Han avfärdar klimathotet, har uttalat sig för tortyr och är kritisk till FN.

”America first” var Trumps utrikespolitiska paroll under valkampen. USA:s allierade utpekades som fripassagerare. ”Vi kan inte vara världens polisman och skydda länder över hela världen”. ”Nato är föråldrat”. ”Vi måste omförhandla våra överenskommelser”.

När James Mattis den 15 februari mötte sina Natokollegor i Bryssel omsatte han Trumps ord i handling. Nato hade 2014 beslutat att länderna inom tio år måste satsa minst 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) på sitt försvar. Nu krävde Mattis konkreta besked om hur varje land skulle nå målet. Annars skulle USA fundera på sina åtaganden i Nato. Det uppfattades som ett hot.

Sverige står utanför Nato och satsar i dag 1 procent av BNP på försvaret. Detta skulle i Trumps ögon kunna ställa oss i strykklass. Men fyra dagar efter Mattis besked i Bryssel hamnade vårt land i fokus på ett helt annat sätt.

”You look at what’s happening last night in Sweden. Sweden, who would believe this? Sweden!”, utbrast Donald Trump i ett tal.

Presidenten tycktes anspela på ett terrordåd som aldrig ägt rum. Trump hade hämtat sin information från tv-kanalen Fox, där Sverige framställdes som ett land i djup kris på grund av muslimsk massinvandring.

Foto: Lotta HärdelinUnder kristallkronor är det middagsmottagning på svenske ambassadörens residens. Värden Björn Lyrvall samtalar med gästen Dov Zakheim medan ambassadörsparets hund Melvin vill ha ­uppmärksamhet. Foto: Lotta Härdelin

Sveriges ambassad i Washington kontrade kallblodigt på Twitter: ”We look forward to informing the US administration about Swedish immigration and integration policies.” Den tweeten har visats 12,5 miljoner gånger, berättar ambassaden.

När Peter Hultqvist denna torsdag åker i kortegen mot Pentagon har han två intensiva dagar i Washington bakom sig. De flesta möten har varit med vänner, sådana som talar varmt om den svenska modellen.

Men i en debattartikel varnar Jim Townsend och Azita Raji för att Trump har en förlegad, 40 år gammal, syn på Sverige. Townsend var fram till presidentskiftet biträdande statssekreterare i Pentagon och Raji var USA:s senaste Sverigeambassadör som tvingades åka hem den 20 januari. Den som tror att Hultqvist är där ”för att predika den sedan länge döda neutralitetsdoktrinen” har fel, skriver de. USA måste fortsätta samarbetet med Sverige ”inte för att vara hygglig, utan för Amerika behöver Sveriges partnerskap på många områden”.

På det republikanska Hudson Institute hettar det till när Peter Hultqvist får en kritisk fråga som anspelar på svensk neutralitet:

– När var Sverige i krig senast?

Hultqvist svarar att Sveriges mål inte är att vara i krig utan fred, följt av en historisk utläggning. Han säger att försvaret stärks och att han vill fördjupa samarbetet med USA.

3. CRAZY WEEK

Peter Hultqvist, hans delegation och DN landar med regeringsplanet i Washington under en vecka som även med amerikanska mått är exceptionell.

– Welcome to crazyness, säger Andy Banks vid transportarbetarförbundet Teamsters, första mötet på ministerns fullspäckade schema. Och det blir verkligen en crazy week.

Nyheterna om ”Russia-gate” – alltså misstankar om hemliga uppgörelser och band mellan Trump och ryska spioner, datahackare, trollfabriker samt pengatvättande oligarker slår ner som bomber, dag efter dag.

Måndag: Trump ska i möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ha avslöjat hemlig information från en av USA närmaste allierade (Israel). Tisdag: Förre FBI-chefen James Comey rapporteras ha anteckningar om hur Trump pressat honom att lägga ned polisutredningen mot presidentens sparkade säkerhetsrådgivare Michael Flynn. Onsdag: En särskild utredare tillsätts för att granska om Trump varit i maskopi med Ryssland. Torsdag: Donald Trump går till motattack: ”Detta är den största häxjakten på en politiker i amerikansk historia”.

I Washington stiger den politiska temperaturen parallellt med den utomhus. När TV4 ska intervjua Hultqvist i gatumiljö under den gassande middagssolen är det fuktigt och hett. Ministerns pressekreterare sticker diskret fram Hultqvists hemliga vapen: en liten gul svampduk så han kan torka svetten ur pannan.

Politiskt råder det en tryckkokaratmosfär. När den liberala tidskriften Politicos reporter Bryan Bender släpps in på Sveriges ambassad för att intervjua försvarsministern påpekar pressrådet att han nu är på är svenskt territorium. Bender pustar ut:

– Det känns så bra att vara utanför USA några minuter!

Peter Hultqvist hamnar mitt i stormens centrum. Hans sista schemalagda möte i Washington blir med den demokratiske senatorn Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott. I väntrummet ligger senaste numret av tidskriften Time – omslaget pryds av Vita huset till hälften rödfärgat och prytt med Kremls lökkupoler.

När Donald Trump twittrar om ”häxjakt” är det samma ordval som president Richard Nixon använde mot medierna under Watergateskandalen. Nixon tvingades avgå 1974 efter avslöjanden av de två legendariska journalisterna Bob Woodward och Carl Bernstein. En viktig källa för dem var ”Deep Throat”, 31 år senare avslöjad som vice FBI-chefen Mark Felt.

Foto: Lotta HärdelinVälkommen! Julie Smith och Jim Townsend tar emot Hultqvist på tankesmedjan CNAS, Center for a New American ­Security. Foto: Lotta Härdelin

Samtidigt som Peter Hultqvist och hans delegation har slutna överläggningar med senator Warner anmäler sig en välklädd man med en blekgul pappersmapp i ena handen hos senatorns assistent: ”Jag är Bob Woodward och har ett möte med senatorn”. Några timmar senare detonerar nyheten att senator Warners underrättelseutskott nu kallar FBI-chefen Comey till offentligt förhör. Det blir fredagens bomb.

Den uppjagade stämningen i Washington har lett till en försiktighet – för att inte säga rädsla – hos många nyckelpersoner. Demokrater skildrar splittringen inom det egna partiet. En av dem säger som sin personliga åsikt som DN absolut inte får citera att Donald Trump är fascist. Men i tv försvaras presidentens rätt att göra som han vill av hans FN-ambassadör Nikki Haley: ”Trump är vd för Amerika”.

En republikan som jag känt länge vill denna gång inte intervjuas, än mindre namnges. Att vara öppet kritisk mot den oberäknelige och hämndlystne Trump är riskabelt.

I Vita huset råder enligt medierna oreda och flera medarbetare har slutat. När en svensk försvarsminister besöker Washington brukar också UD och presidentens nationella säkerhetsråd ingå i programmet. Men när Sveriges ambassad kontaktar den tjänsteman som planerat besöket hos säkerhetsrådet får den ett autosvar i ett mejl: ”arbetar inte längre i Vita huset”.

Republikanerna i kongressen stödjer i olika grad Trump. En av de tyngsta senatorerna är John McCain från Arizona som leder senatens försvarsutskott. Nu träffas han och Peter Hultqvist för fjärde gången. På hans kontor smyckas väggarna av tidningsklipp från McCains tid som krigsfånge i Nordvietnam och återkomsten till USA.

John McCain vill inte jämföra ”Russia-gate” med Watergate:

– Nej, vi har ännu inte nått den nivån.

Jag lägger märke till ordet ”ännu”. McCain avfärdar DN:s fråga om president Trumps oberäknelighet med att hänvisa till James Mattis.

– Jag är mycket trygg. Han (Trump) lyssnar på vår försvarsminister och har bra möten med honom. De har utvecklat en god relation och på grundval av den så kommer det att bli utmärkt.

Men skadas inte USA:s roll i världen av tumultet i Washington?

– Det finns alltid den risken. Men vi har ett nationellt säkerhetsteam som är vida överlägset föregångarens. Den här presidenten och det här teamet tror på att leda framifrån, och inte bakifrån, svarar John McCain.

Säkerhetsteamets kärna består av nationelle säkerhetsrådgivaren H R McMaster, utrikesminister Rex Tillerson och försvarsminister James Mattis. Trion möts ofta och sägs komma bra överens. Men utländska diplomater har svårt att få grepp om politiken. I departementen saknas hundratals beslutsfattare eftersom Vita huset, som kräver absolut lojalitet med Trump, är sent med att nominera personer. Även Pentagon har stora vakanser, men verkar vara det departement som fungerar.

4. RYSSLANDSKORTET

I svensk politik har Peter Hultqvist tidigt varnat för Rysslands upprustning. I ett Washington där ”Russia-gate” rullar på för fullt blir en svensk försvarsminister som talar klarspråk om Vladimir Putins styre intressant.

– Regimen i Kreml är nära sammankopplad med säkerhetspolisen, med oligarkerna, kyrkan och den statliga administrationen. Fokus är att återta ”Moderlandets storhet” och återigen bli en världsmakt, varnar Hultqvist i det tal han håller vid Johns Hopkins-universitetet.

Han nämner Rysslands oacceptabla brott mot folkrätten, upprustning, press mot balterna. cyberattacker och hur ”han sett sin egen namnteckning på förfalskade dokument”. Endast tillsammans med USA kan européerna balansera Ryssland, är budskapet. Slutligen tar han upp hur Sverige nu höjer sin försvarsförmåga – högre anslag, förband på Gotland, återinförd värnplikt och fler övningar, också med USA.

Försvarsministerns tal har finputsats under resan hit i regeringsplanet. I talet nämns å ena sidan inte ordet alliansfrihet. Men å andra sidan dämpar Hultqvist sin mest entusiastiska medarbetare: ”Vi ska inte vara halvmedlemmar i Nato. Skriv som det är.” Han vill ha ett jordnära tal som går fram: ”Driv inte upp nivån på anförandet till en nivå som de inte förstår”.

De teman som Hultqvist har i sitt tal varierar han i samtal med politiker, på departement och hos tankesmedjor. Det sker i personliga möten (16 stycken), slutna seminarier (3), arbetsluncher (3), middagsdiskussioner (3) och intervjuer (15).

DN:s team följer försvarsministern på resan, men det är en daglig kamp för att få insyn. Hultqvists program hålls hemligt i det längsta av Sveriges ambassad. Diplomaterna vill inte riskera att ord som deras kontakter säger i förtroende till ministern hamnar i tryck. Men efter mötena går det ofta att intervjua både Hultqvist och de amerikaner han samtalat med.

Hultqvists engelska uttal är inte perfekt, men verkar i kombination med hans tydliga svar ändå nå fram. Några av dem han möter har tidigare haft höga poster under olika presidenter och ställer intrikata och känsliga frågor. Hultqvists reservutgång blir att med ett litet leende svara: ”Intressant fråga, men det kan jag inte gå in på”.

I Trumpland, där presidentens utbrott och superlativer får stort genomslag, kontrasterar Hultqvists lågmäldhet:

Foto: Lotta HärdelinPeter Hultqvist med nya manschett­knappar märkta US Senate, inköpta i byggnadens gåvobutik. Foto: Lotta Härdelin

– Vi ser vad ryssarna gör i vårt närområde. Och vi är inte naiva inför någonting. Vi har sett verkligheten omkring oss. Men jag talar inte om hot – bara om det som redan har hänt. Det gäller att inte vara alarmist utan realist, säger Peter Hultqvist till New York Times reporter Eric Schmitt. Denne förklarar tidningens intresse för en svensk minister:

– Det är ingen hemlighet att USA just nu är besatt av Ryssland. Både på grund av frågetecknen runt Donald Trump, men också eftersom Ryssland är ett hot mot Europa på ett sätt som vi inte sett på 20 år.

Den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen sitter likt McCain i senatens försvarsutskott. Hon var den första som krävde en hearing om rysk inblandning i presidentvalskampanjen.

– Sverige har varit en viktig allierad till Förenta staterna under lång tid. När vi ser på hotet från Ryssland står Sverige på frontlinjerna där. De insikter som ministern har om Ryssland är till stor hjälp när vi tänker på vad vi ska se över i kongressen, säger hon och tillägger:

– En nära relation mellan Förenta staterna och Sverige är viktigt både för vår nationella säkerhet och för Sveriges nationella säkerhet.

Sveriges Rysslandskunnande blir ett trumfkort. Ambassadören i Washington Björn Lyrvall konstaterar:

– Det finns en livaktig diskussion om USA:s engagemang i Europa och vad som händer i vårt närområde, inte minst i Ryssland. Det finns en respekt för vårt kunnande på det området.

5. EN DOLD ALLIANS

Till inget annat land har Sverige haft en så komplicerad relation som till USA. Det finns nämligen periodvis en stor skillnad mellan den politiska retoriken på ytan och det mer eller mindre hemliga samarbetet på djupet.

Under det kalla kriget låg Sverige mitt emellan Sovjetimperiet och Nato. Politiken var officiellt ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Trots detta fanns ett svenskt samarbete med USA – militärt och mellan underrättelsemyndigheter som spanade österut. Men detta var till största delen hemligstämplat och dolt för svenska folket.

Från amerikansk sida fanns också ett starkt egenintresse att få med Sverige på sin sida i en konflikt. Sveriges på den tiden stora försvar sågs ”som en fästning” jämfört med grannländerna i Nato. Utan Sverige gick det inte att försvara Natos nordflank med Danmark och Norge. Därför hade USA utfärdat en hemlig säkerhetsgaranti för Sverige och vid en kris kunde amerikanska flygvapnet landa i Sverige inom 6–8 dygn. I praktiken var det en dold allians som gällde kalla kriget ut.

Vissa perioder var det politiskt kylslaget mellan Stockholm och Washington. Svensk kritik mot USA:s Vietnamkrig, under presidenterna Lyndon Johnson och Richard Nixon, ledde till kontrovers och nedfrysning. Fälldinregeringens schabbel med amerikansk högteknologi som smugglades till Sovjet stoppade nästan Jas-projektet.

Under president Ronald Reagans 1980-tal fick USA i början mycket kritik av Palmeregeringen.

Men dessa köldperioder kompenserades genom intensifierade försvarskontakter i det fördolda, något som bland annat Olof Palme (S) uppmuntrade. Detta var också i amerikanskt intresse, eller som man förklarade i Pentagon för försvarsdepartementets statssekreterare Anders Thunborg (S): ”Vi generaler, vi studerar kartorna!”

Numera sker det militära samarbetet med USA till största delen öppet. Dagens försämrade säkerhetsläge kan skapa en ny frontlinje mellan Ryssland och väst som skär rätt genom Östersjön. Med nya vapensystem i Kaliningrad som har lång räckvidd kan Ryssland försöka regla av Öster- sjön. Det gör åter delar av svenskt område intressant för stormakterna. Om USA i en kris ska kunna undsätta Natoländerna Estland, Lettland och Litauen kan tillgång till svenskt territorium bli nödvändigt.

Sedan ett år har Sverige och USA en gemensam avsiktsförklaring om försvarssamarbete. Sverige är inte allierat med USA och Pentagons jurister slog först bakut inför de svenska propåerna att binda något på papper. Lösningen blev att skriva in att dokumentet inte är juridiskt bindande. Det har ändå öppnat dörrarna för samarbete inom fem områden: samverkansförmåga, utbildning-övningar, försvarsmateriel, forskning-utveckling samt multinationella operationer.

Inför skeptiska journalister och experter har Peter Hultqvist gång på gång svarat att Donald Trumps tillträde inte påverkat relationen på försvarsområdet. Det har varit ”business as usual” och ”lagt kort ligger”, enligt honom.

Nu är det upp till bevis.

6. FÖRSVARSMINISTER MATTIS

Den svenska kortegen är framme vid Pentagon, eller Mattisborgen som en skämtare i delegationen kallar den. Byggnaden ger ett bastant intryck när vi bromsar in framför den finare ingången River Entrance.

Försvarsminister James Mattis väntar med musikkår och hedersvakt – några av de 2,2 miljoner män och kvinnor i uniform som han ansvarar för. Innanför murarna på Pentagon arbetar 26 000 personer – fler än i det svenska försvarets reguljära förband.

Ändå står de två ministrarna som jämlikar sida vid sida i givakt under nationalsångerna. Inne på Mattis kontor dominerar ett långt bord där delegationerna tar plats mitt emot varandra. Förutom Mattis är också den biträdande försvarsministern Robert Work här. Work besökte Sverige i april förra året och är en av få Obama-politiker som tillåts tjänstgöra i Trumporganisationen. Två USA-ministrar vid bordet tolkas på svensk sida som en markering av Sveriges vikt och kontinuitet.

– Sverige och dess fredsälskande folk förblir ett stabiliserande inslag i en allt mer spänd region, säger James Mattis och ser fram mot att fördjupa relationerna.

Peter Hultqvist svarar: ”ur mitt perspektiv är Ryssland den stora utmaningen” och han hoppas utveckla samarbetet med Mattis.

Foto: Lotta HärdelinJames Mattis i Pentagon lämnar över ett inramat fotografi till Peter Hultqvist. Fotot är taget 50 minuter tidigare då Hultqvist och Mattis stod i givakt ovanför trappan medan de båda ländernas nationalsånger spelades. Till höger Fredrik Lindvall, USA-sakkunnig på försvarsdepartementet. Foto: Lotta Härdelin

Denne markerar att den öppna sessionen är slut och att det är dags för pressen att lämna rummet. DN kastar fram frågan: Om Ryssland skulle angripa Sverige, skulle USA då komma och hjälpa oss?

Mattis svarar att ”alla från Moskva till Bryssel vet att Nato är en helt defensiv organisation”. Så kommer han till USA:s nationella position:

– Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Nato-allierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad.

Mattis besked – att USA ser Sverige som allierat – är uppseendeväckande.

Jag skriver en nyhetstext till DN.se under ministrarnas slutna möte, som enligt programmet ska pågå 30 minuter men varar i 55.

Mot slutet får DN:s fotograf Lotta Härdelin komma in i mötesrummet när Peter Hultqvist överlämnar gåvor till Mattis. Stämningen är hjärtlig och ministrarna skämtar med varandra.

Finlands försvarsminister Jussi Niinistö var hos Mattis i mars och överlämnade då en kompass från vinterkriget. Nu kompletterar Hultqvist kompassen med en svensk militär karta med markeringar från samma krig. Mattis, som varit generallöjtnant i marinkåren, studerar noga kartan.

Ministermötet är slut. Mattis följer den svenska delegationen och Lotta Härdelin vidare, bort genom byggnaden. Jag hamnar på efterkälken.

Helt oväntat möter jag James Mattis ensam i korridoren. Han har tagit farväl av svenskarna och är på väg tillbaka sitt kontor. Jag tackar för att jag fick ställa frågan om rysk aggression mot Sverige. Mattis stannar till och utvecklar det svar han gett tidigare. USA ska numera ”göra det rätta”. Och så lovar han Sverige hjälp:

– Om ni hamnar i knipa – då kommer vi att vara där. (If you are in trouble – we will be there).

Det är ett tydligt besked om att Sverige skulle kunna begära – och få – militär hjälp i ett krisläge. Jag trevar efter min bandspelare och frågar om han också vill säga detta ”on the record”. Nej, svarar Mattis, som är känd för att inte ge intervjuer. Han säger skämtsamt till en imaginär vakt: ”kasta ut honom härifrån”.

Dagen därpå flyger Peter Hultqvist åter mot Sverige men hinner med en sista intervju i Washington. Ministern utstrålar en så stor tillförsikt om relationen till USA att reportern, Kevin Baron från Defense One, utbrister:

– Ni verkar ju känna er tryggare än Natoministrarna!

Så gjordes reportaget.

DN:s reportageteam följde försvarsminister Peter Hultqvist fram och tillbaka till USA den 14–20 maj.

Resan skedde med regeringsplanet av typen Gulfstream från Arlanda till Teterboro utanför New York och därifrån till Dulles utanför Washington samt tillbaka till Arlanda. DN betalade för resa och mat ombord (dryck: mineralvatten eller lättöl). Hotellrum bokades och betalades av DN.

I New York höll Hultqvist den 15 maj ett tal i FN:s säkerhetsråd om sexuellt våld vid väpnade konflikter samt hade slutna möten om Sveriges FN-trupp i Mali. I Washington följde DN ministern 16–19 maj.

Vid två tillfällen var DN med vid slutna diskussionsmöten där deltagarna inte fick återges, men däremot gick det att tala med dem efteråt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.