Stormen "Gudrun" orsakade mest förödelse i Sverige, men "Gudrun" blev döpt av norska Meteorologisk institutt. På SMHI i Norrköping är stormen "Gudrun" känd under det föga charmerande namnet "Januaristormen i Europa 2005".

Sedan 1995 namnger Meteorologisk institutt alla så kallade extremväder i Norge. Extremväder kan vara stark vind, högt vattenstånd eller rikligt snöfall.

Principen för namngivningen är att gå i alfabetisk ordning och att det ska vara varannat kvinnligt och varannat manligt namn. Det senaste extremvädret var stormen "Narve" längs norska nordkusten i januari. "Narve" är ett manligt namn så nästa extremväder ska döpas med ett kvinnligt namn på bokstaven O.

- Namnet går vi inte ut med förrän det blir aktuellt. Det finns en lista som meteorologen tar ett namn ifrån, säger Kjetil Isaksen, klimatforskare på Meteorologisk institutt i Oslo.

Tänkbara svenska alternativ skulle vara "Olga", "Olivia" och "Ophelia".
Men det finns risk för att den här svenska stormen förblir anonym.

- Stormen har inget namn ännu. Det är inte säkert att det blåser på tillräckligt i Norge för att det blir extremväder, säger Kjetil Isaksen.

Meteorologer namnger orkaner för att undvika missförstånd för bland andra fartyg till sjöss och flygplan i luften. Tekniska namn med latituder och longituder kan lätt förväxlas.

FN:s World meteorological organization har elva listor för orkaner i olika geografiska områden. Mest kända är listorna, som går i sexårscykler, för orkaner som når USA.

I USA får orkaner till och med gå i pension. Om en orkan är extremt förödande tas namnet ur listorna för att undvika att obehagliga minnen väcks.

I vintras pensionerades orkannamnet "Katrina", som drabbade New Orleans, tillsammans med sina arbetskamrater "Dennis", "Rita", "Stan" och "Wilma".

I Sverige får orkaner leva i namnlöshet.