I dag röstar sju av åtta partier i riksdagen för de största förändringarna i grundlagen sedan 1974. Men det finns en demokratisk baksida med den breda enigheten. Den offentliga debatten har nästan helt lyst med sin frånvaro.
– Jag hade självklart önskat att det blivit mer debatt, säger Per Bill (M), vice ordförande i KU.
DN lät de två största partierna som står bakom grundlagsändringarna – Socialdemokraterna och Moderaterna – ge sina bästa argument för tio av förändringarna i grundlag, vallag och kommunallag som röstas igenom i riksdagen i dag och träder i kraft vid årsskiftet.
De enda i riksdagen som röstar nej är 20 ledamöter från Sverigedemokraterna. SD:s främsta skäl är att det nu blir svårare att lämna EU och att det är fel att skriva in i grundlagen att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
Med undantag för SD:s kritik har det varit i stort sett tyst under den långa vägen fram till dagens historiska beslut i riksdagen – flera års grundlagsutredning följt av två beslut i riksdagen med ett val emellan: först i våras och så i dag.
– Jag har försökt vid flera tillfällen. Medialogiken är numera så att det man är överens om blir ingen nyhet, säger Per Bill.
Hela vägen har sju partier - tre rödgröna och fyra borgerliga – följts åt och kompromissat i fråga efter fråga.
– Att det är en så bred överenskommelse är orsaken till att debatten blivit mindre än vad den skulle ha varit i annat fall. Jag välkomnar alltid debatt och skulle gärna haft mer diskussioner kring detta, säger Peter Hultqvist, S-gruppledare i KU.
Förutom de tio exempel som finns här intill sker fler förändringar. Bland annat får domstolarna ett eget kapitel och lagrådets roll stärks. Det så kallade uppenbarhetsrekvisitet tas bort, vilket innebär att en lag inte ska tillämpas om den strider mot grundlagen.
Förändringarna träder i kraft vid kommande årsskifte. Ändringarna som berör val får dock inte praktisk betydelse förrän i nästa riksdagsval som hålls den 14 september 2014.