Sverige

Identitetsstölder utmanar den svenska modellen

Polisen vill att offentlighetsprincipen begränsas så att det blir svårare att få ut uppgifter om privatpersoners inkomster, skulder och personnummer. Syftet är att förhindra identitetsstölder.

Kritiker hävdar att förslaget äventyrar den svenska modellen.

Den svenska offentlighetsprincipen är unik i sitt slag i världen och innebär att vem som helst kan begära ut och läsa brev, e-post och dokument hos myndigheter. Syftet är att garantera öppenhet i det offentliga Sverige.

En stor mängd uppgifter om privatpersoner är offentliga, till exempel inkomster, skulder hos Kronofogden, adresser, personnummer, fordonsinnehav och fastighets­ägande.

Polisen föreslår nu att det ska bli svårare att begära ut uppgifter som rör privatpersoner. Orsaken är att problemen med identitetsstölder har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt polisen gör offentlighetsprincipen det enklare för bedragare att utföra sina brott.

– Om jag bestämmer mig för att ”id-kapa” dig, så skulle jag kunna ringa Skatteverket och ta reda på hela personnumret, ringa Kronofogden och ta reda på eventuella skulder, kolla upp äktenskapsförord, och så vidare. Myndigheterna är skyldiga att tillhandahålla uppgifterna skyndsamt och man får inte fråga vad man ska med uppgifterna till. Det är helt åt skogen. Vi ifrågasätter om det ska vara på det viset, säger Anders Olofsson, kommissarie på polisens nationella bedrägericenter.

Har polisen framfört detta hos regeringen?

– Vi har träffat departementet. Vi har gett vår redogörelse för hur vi ser på problematiken.
Den som i dag begär ut uppgifter från en svensk myndighet har rätt att vara anonym och behöver inte berätta vad man ska med informationen till. Om en tjänsteman efterforskar syftet bryter myndigheten mot tryckfrihetsförordningen.

Anders Olofsson betonar att polisen inte har något emot offentlighetsprincipen eftersom den bidrar till ökad transparens. Men han tycker att det borde införas ett krav om att den som begär ut uppgifter om en privatperson måste berätta vem man är och varför man vill ha informationen.

– Det känns väldigt avlägset. Offentlighetsprincipen är inte det man lättast ruckar på, säger Gustav Gellerbrant, politisk sakkunnig på justitiedepartementet.

Kritiker hävdar att förslaget äventyrar den svenska modellen. Rätten att vara anonym är en av grundpelarna i offentlighetsprincipen, enligt Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt och ledamot i Högsta förvaltningsdomstolen.

– En sådan förändring skulle kräva en grundlagsändring. Det brukar vi i Sverige endast göra om man har mycket bred enighet i riks­dagen. Jag kan inte tänka mig att det skulle gå särskilt fort – om det ens skulle gå. Det är en ganska väsentlig del i offentlighetsprincipen att man inte behöver uppge vem man är eller varför man vill ha saker. Regeln finns för att man inte ska riskera repressalier, säger Thomas Bull.

De senaste åren har en rad begränsningar i offentlighetsprincipen klubbats genom i riksdagen. Nyligen beslutades att myndigheter kan hemligstämpla dokument som har koppling till EU-samarbetet.

År 2011 infördes en lagförändring som gjorde att inkomstuppgifter blev svårare att ta del av. Den som numera gör en kreditupplysning måste ha ett ”legitimt behov av informationen”.

– Offentlighetsprincipen är till för att man ska kunna granska makt och förvaltning. Men varför ska jag kunna kolla upp vad du har för inkomst och skulder? Man skulle ju till exempel kunna bestämma att uppgifter endast ska vara öppna för myndigheter och journalister när det gäller handlingar av privat natur. Vad har det med ett öppet samhälle att göra att jag fritt kan kolla inkomst och skulder? säger Anders Olofsson.

Men är det inte viktigt i en demokrati att vem som helst kan ta del av allmänna handlingar, till exempel journalister?

– Jag förstår inte varför man ska kunna begära ut uppgifterna anonymt. Jag tycker till och med att en journalist ska kunna legitimera sig och berätta att man ska ha upp­gifterna i journalistiskt syfte.

Fakta: Offentlighetsprincipen

En av hörnstenarna i demokratin
För att garantera insyn i myndigheternas arbete har Sverige en stark offentlighetsprincip. Den innebär att vem som helst kan begära att få ta del av handlingar på myndigheter – utan att behöva tala om varför eller vem man är. Lagen är en av hörnstenarna i vår demokrati och den svenska modellen.
Alla handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter, exempelvis brev, beslut och utredningar är i princip allmänna och normalt offentliga. Det gäller även uppgifter om privatpersoners inkomster och skulder hos Kronofogden.