Reformen av gymnasieskolan kommer bland annat innebära att antalet IV-studerande minskar, eftersom dagens system medger att man kan studera IV-program för att läsa upp betyg och liknande.
– 23.000 läser IV i dag och av dem är 44 procent egentligen behöriga till nationella program, men de kanske inte har kommit in på sitt förstaval. Om man inte får det tillgodosett, ska man då på skattebetalarnas bekostnad få vänta tills man gör det? frågade sig Jan Björklund på måndagens presskonferens.
– Jag tycker inte det. Man har sina andrahands- och tredjehandsval och de måste man acceptera.
Ett av de stora problemen med 1991 års gymnasieskolereform, som Björklund ser det, är att den grupp som går de individuella programmen är mycket heterogen. Skoltrötta elever går jämte välmotiverade kamrater och modersmålstalande studerar tillsammans med nyligen anlända till Sverige.
För de uppskattningsvis 13.000 kvarvarande eleverna per kull presenterade utbildningsministern fem nya alternativ på måndagen – preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.
Efter en preparandutbildning ska eleven inom ett år ska vara behörig till ett nationellt program. De programinriktade individuella valen är elever som är nära behörighet till ett yrkesprogram, medan yrkesintroduktion är just en yrkesutbildning efter vilken man ska kunna arbeta eller läsa vidare på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ liknar yrkesintroduktionen, men mer behovsanpassat och slutligen språkintroduktionen är till för nyligen anlända ungdomar med brister i svenska språket.
På söndagen meddelade utbildningsminister Jan Björklund också att kraven för att bli antagen till yrkesförberedande gymnasieprogram ska höjas. I stället för att bara behöva godkänt i svenska, engelska och matematik måste niondeklassare ha godkänt i fem ämnen till. Det går emot vad han själv sagt tidigare, men i linje med vad gymnasieutredningen presenterade tidigare i år.
– Högstadiet ska inte vara en treämnesskola, därför skärper vi kraven för att komma in på gymnasiet, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Det var den 1 april som regeringens särskilda utredare Anita Ferm presenterade gymnasieutredningen. Som väntat föreslogs skärpta antagningkrav, så som utbildningsminister Jan Björklunds efterlyst.
Översynen av behörighetskraven ingick i utredningens uppdrag och när Jan Björklund var i opposition, för drygt två år sedan, krävde han med sina allianskolleger reformer av just den här typen på DN Debatt (28/12-05).
Förutom svenska, engelska och matematik ska examinerade niondeklassare i fortsättningen också ha godkänt i minst nio ämnen till för att få tillträde till teoretiska gymnasieprogram. Vilka ämnena är beror på vilken utbildning man söker in på – naturvetenskapliga ämnen för naturvetenskapliga studier och så vidare.
De skärpta kraven skulle, enligt utbildningsministern bara öka andelen icke-gymnasiebehöriga med elva till tolv procent efter de skärpta kraven - motsvarande cirka 1.500 elever. Uppskattningen baseras på utredningen som gjort en systemjämförande datakörning på 2008 års niondeklassare.
En annan förändring som är känd sedan tidigare gäller kursutbudet. I dag finns det totalt fler än 9.000 kurser som kommuner fritt har kunnat forma utifrån bland annat lokala behov – datorspelsutveckling, golfbaneskötsel, flygteknik och så vidare. De möjligheterna ska nu minska kraftigt. Kommuner och gymnasieskolor ska inte kunna starta annorlunda utbildningar utan att Skolverket godkänner det.
De nya gymnasiereglerna ska gälla från och med läsåret 2011/-12. Då ska också det nya betygssystemet införas. Det är sexgradigt - A till F – samt ett streck. A ska motsvara 20 poäng och F är lika med dagens IG.
Fram till dess ska man ha hunnit förhandla fram nya kursplaner för grund- och gymnasieskola. Vid den tidpunkten bedöms också att införandet av de sedan tidigare aviserade betygen redan i årskurs 6 ska ske.