Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Information om vård får underkänt

Inget landsting får godkänt när det gäller att ge patienterna tillräckligt med underlag för att välja vård. ”Bristerna är stora på tillgänglig information”, säger Ulrika Winblad, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Flera valfrihetsreformer har gjorts i vården de senaste 15 åren. Sedan 2010 är det obligatoriskt för alla landsting att erbjuda fritt val av vårdcentral. För att kunna göra välgrundade val måste medborgarna få information om vårdcentralernas kvalitet.

Men det saknas på flera håll i landet.

– Det är anmärkningsvärt att det saknas i stort sett information om kliniska aspekter i primärvården. Och tittar vi på sjukhussidan finns nästan ingen information alls, säger Winblad.

Ulrika Winblad påminner om att det har varit möjligt att välja vård fritt sedan i början av 1990-talet.

– Landstingen är inte illvilliga och informationen finns men är svår att hitta, och många privata vårdgivare lägger ut egen information som inte överensstämmer med de uppgifterna som landstingen lägger ut, säger hon.

Hon tycker att all information borde vara samlad på ett ställe.

Forskningsassistenten Caroline Andersson pekar på tre viktiga brister.

– Vi ser att landstingen informerar om möjligheterna att välja, men det går inte att jämföra likheter och kvalitet mellan olika vårdgivare. Det är som att välja mellan äpplen och päron för patienterna, säger Caroline Andersson.

Få vet personer känner till att landstingen har en gemensam webbplats, 1177.se, där alla kan jämföra bland annat vårdcentraler, närakuter eller barnmorskemottagningar.

– Men du får ingen helhetsbild av utbud, kompetens och kvalitet. Det tror jag påverkar patienternas vilja och lust att jämföra vårdgivare, säger Caroline Andersson.

Både i England och Danmark har man kommit längre. I dag arbetar 180 personer i England bara med att ta fram information om hur bra vårdgivarna är.

– Vi har bra nationella kvalitetsregister, som hjärtregistret, men det finns ingen som tar ansvar för att föra ut informationen om klinikerna, säger Ulrika Winblad.

Den borgerliga alliansen har drivit frågan om valfrihet inom vården hårt sedan de kom till makten och i dag finns ofta flera utförare inom landstingen. Men för att konkurrensen ska fungera mellan olika vårdgivare, som vårdcentraler och sjukhus, måste patienterna få veta mer om behandlingsmetoder, resultat och andra kvalitetsaspekter.

– Politiskt har det varit ett stort driv för valfrihet inom vården de senaste åren. Men fortfarande är det svårt för patienterna att göra välgrundade val, säger Ulrika Winblad.

Regeringens ambitioner med valfrihetsreformerna har bland annat varit att öka företagandet i vården. Samtidigt ska patienternas val förbättra konkurrensen.

– Men den bristande informationen gör att det är svårt att få den effekten, säger Caroline Andersson.

Är valfrihetsreformerna misslyckade då?

– Reformerna har ökat företagandet och gett fler utförare, men det är ett misslyckande när det gäller idén om att konkurrensen ska ge ökad kvalitet, säger Andersson.

Stora brister

I rapporten från Uppsala universitet slår forskarna bland annat ner på att endast:

2 av 21 landsting och regioner har information om vilka språk personalen talar på vårdcentralen.

2 av 21 landsting och regioner har information om den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade personer.

11 av 21 landstings och regioners vårdcentraler har uppgifter om de anställdas kompetens. 9 har delvis den informationen.

5 av 21 landsting och regioner informerar varken om patientnöjdhet på den egna webbplatsen eller genom att länka till 1177.se:s jämförelseguide.

3 av 21 landsting och regioner har information om hur många patienter som har listat sig på respektive vårdcentral.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.