Till skillnad från bland annat Japan, Kalifornien i USA och länder kring Medelhavet har Sverige inga tvingande regler om att ta speciell hänsyn till risken för jordskalv vid byggande.
Sven Thelandersson, professor i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola, tycker att det är förnuftigt.
- Allt sådant här bygger på erfarenhet. Och i Sverige har vi ju under historisk tid inte haft några jordbävningar som varit av den digniteten att de kan skada vanliga hus, säger han.
Men Thelandersson medger att risken för stora skador på hus, broar och anläggningar därmed är större i Sverige om ett riktigt stort skalv trots allt skulle inträffa. Gränsen för omfattande skador bedöms ligga ungefär kring 6,0 på Richterskalan.
Det som främst skiljer i byggteknik mellan Sverige och jordens jordbävningszoner är att konstruktionen i dem måste utformas så att den kan ta upp mycket energi.
- Det blir en annan byggteknik, säger Sven Thelandersson.
Han understryker att det väsentliga är att byggnadens stomme ska förbli intakt, trots skador på byggnadens mer perifera delar. Efter jordbävningen är huset kanske inte oskadat, men stabilt.
Att välja en mer jordbävningssäker konstruktion innebär ökade byggkostnader, men inte våldsamt mycket högre, bedömer han.
- Dessutom finns kopplingen att det som är jordbävningssäkert också blir mer terroristsäkert, om någon till exempel spränger en bomb inne i byggnaden.
När de svenska kärnkraftverken byggdes fanns risken för jordskalv med i planeringen. Bland annat gällde det att förebygga risken för skador på viktiga installationer.