Västerortspolisen kommer inte att göra fler DNA-tester i fallet da Costa. "Det skulle ändå inte föra utredningen framåt", säger kriminalkommissarie Magnus Sallrot till TT.
Rättsfallet Catrine da Costa preskriberas den 18 juli i år. Polisens förhoppningar om att lösa fallet har inte varit särskilt stora de senaste åren. Och nu har man alltså kommit fram till att mitokondrie-DNA har ett så lågt bevisvärde att man inte kan dra några som helst slutsatser av en eventuell träff.
Men det betyder inte att förundersökningen formellt läggs ned.
- Vi har ytterligare ett par åtgärder som ska vidtas dessförinnan, säger Sallrot.
Västerortspolisen har begärt ut vävnadsprover efter en misstänkt, avliden person från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det handlar om den så kallade slaktaren, som figurerat i ett sent skede av utredningen.
Men sjukhuset vägrade att lämna ut proverna utan domstolsbeslut.
Efter samråd med polisen beslutade chefsåklagare Peter Claeson på fredagen att inte gå till domstol med en begäran om husrannsakan hos sjukhuset.
Att polisen nu kastar in handduken i DNA-delen innebär att man inte heller kommer att testa DNA från den så kallade allmänläkarens dotter.
Hon var knappt ett och ett halvt år gammal när hon enligt sin mamma kan ha blivit vittne till mordet och styckningen av da Costa. Mammans vittnesmål om vad dottern sagt och förmedlat blev det kanske mest sensationella inslaget i den uppmärksammade rättegången mot obducenten och allmänläkaren 1988.
Det material som polisen har att göra DNA-jämförelser mot är hårstrån, som återfanns vid da Costas döda kropp 1984. Hårstråna saknar hårsäckar och därför går det inte att göra traditionell kärn-DNA-analys som har högt bevisvärde. Det enda som går att göra är mitokondrie-DNA, som har ett mycket lägre bevisvärde och i praktiken mest används för att utesluta en viss gärningsman.