Ulf Bjereld, professor i statskunskap på Göteborgs universitet, anser att mediernas allt intensivare bevakning av de kungliga kan ligga bakom det minskade stödet för monarkin.

– De framträder mer som levande personer och ju närmare vi kommer dem, desto mer ifrågasätts det vad vi ska ha dem till.

Han tror också att det händelserika året kan ha påverkat svenskarnas syn på kungahuset.

– Min spontana tolkning är att bröllopet stärkt Victorias ställning samtidigt som kungaboken inte stärkt kungens, säger han.

Ulf Bjereld är socialdemokrat och medlem i Republikanska föreningen som vill avskaffa kungahuset. Men han tror inte att kungen kliver av tronen i första taget.

– Nej, det är lätt att säga att han ska abdikera men han verkar trivas allt bättre i rollen, säger han.

Cecilia Åse är statsvetare på Stockholms universitet och forskar om politik och samhällsliv ur ett feministiskt perspektiv. Hon gör bedömningen att framför allt det kungliga bröllopet gjort att många svenskar fått upp ögonen för hur monarkin fungerar.

– Jag tror exempelvis att många inte var medvetna om regelverket för giftermål. Att kronprisessan var tvungen att fråga kungen om lov och att han i sin tur måste fråga statsministern, säger hon.

Regenten är den enda i Sverige som har lagstadgad rätt att behålla sitt ämbete tills han eller hon dör.

– Det finns många problem med det ur ett demokratiskt perspektiv, men jag är övertygad om att ingen politiker vågar föreslå att vi ska avskaffa monarkin, säger Cecilia Åse.

Under årens lopp har det diskuterats vid vilken ålder regenten är mogen att tillträda.

– Men vad jag vet har det aldrig varit någon diskussion om någon övre gräns. Det är helt och hållet upp till de kungliga själva, säger hon.