Titta exempelvis på Danmark. Där har kronprinsparet Frederik och Mary redan fyra barn. Mary fyller 40 år i år, så vem vet, det kanske bli ännu fler. Men arvprinsen Christian, 6 år, är den som står på tur efter sin far, kronprins Frederik.

I Norge heter arvprinsessan Ingrid Alexandra, äldsta barn till kronprins Haakon och kronprinsessan Mette-Marit. Sonen Marius, som Mette-Marit förde med sig i boet, har ingenting med tronföljden att göra.

Arvprins (eller arvprinsessa) kal-las det barn som är förutskickat att ta över tronen efter tronarvingen, som just nu råkar vara en kronprins i alla Europas kungahus utom det svenska – vi har ju kronprinsessan Victoria.

I nästa generation, bland tronföljarnas barn, finns det flera flickor som ska bli regenter. I Belgien och Nederländerna har man jämställd tronföljd, och det är redan klart att den belgiska prinsessan Elisabeth, 10 år, och den nederländska prinsessan Catharina-Amalia, 8 år, ärver tronen efter sina fäder. I Spanien får prinsessan Leonor, äldsta barn till Felipe och Letizia, bara ta över om hon inte får någon bror (fast en lagändring diskuteras).

Storbritannien ligger lite i otakt med övriga Europa även i detta avseende. Här är arvprinsen äldre än i de andra monarkierna. Redan på 80-talet föddes prins Charles och prinsessan Dianas söner, och den äldste, prins William, gifte sig i fjol med Catherine Middleton, som tituleras hertiginna av Cambridge. När (och om) de får barn måste ätten Windsors framtid på tronen räknas som tryggad – en lättnad i ett land som flera gånger i historien har haft våldsamma problem med tronföljden.

Vi lämnar furstendömen och storhertigdömen därhän denna gång, men det är ingen överhängande kris för tronföljden där heller. I Monaco gifte sig den drygt 50-årige furst Albert till allmän lättnad förra sommaren med sin Charlene, och det är väl inte omöjligt att det snart blir ett barn där också.

Hur som helst – Victorias och Daniels barn har redan många lekkamrater ute i Europa.