Tylösandsseminariet

- Det är där vi måste lägga fokus nu. Det är många av dem som dömts för rattfylleri som är inblandade i nya olyckor, de är återfallsförsyndare, säger Åsa Torstensson i en intervju med Dagens Nyheter.

Hon har tillsatt en oberoende utredare som ska utveckla den utredning från 2004 som bland annat föreslog att det skulle vara obligatoriskt med alkolås i privatbilar från 2012 och i lastbilar och bussar från 2010.

Att yrkestrafiken bör ha alkolås är något som ministern ställer sig bakom, men hon anser inte att lagstiftning kring privatbilisterna är högst på prioriteringslistan.

- Det är viktigt att tekniken inte kan ifrågasättas, att man inte kan manipulera alkolås och att de verkligen är användarvänliga. Nu ligger vi långt framme i forskning och teknik och det behöver inte ta så lång tid innan alkolåset är en naturlig del av förarmiljön, menar Åsa Torstensson.

Svensken ska alltså bli mer positiv till alkolåset utan lagstiftning.

Men den färska opinonsmätningen från MHF och Salus Ansvar visar ju att bara 35 procent av svenskarna kan tänka sig att betala 2.000 kronor för att alkolås i bilen?

- Det är förstås svårt att göra en bedömning av vad man är beredd att lägga ut, det beror ju på vilken ekonomisk situation man befinner sig i. Det är som jag sade viktigt att visa att tekniken är användarvänlig.

Tom Bjerver, vd för MHF, tycker att det är oroande att acceptansen för alkolås sjunkit så mycket under de senaste fyra åren och att infrastrukturministern inte vill införa lagstiftning från 2012.

- Vår mening är att vi bör ha en lagstiftning från 2012. De politiska signalerna för hur viktigt detta är har allra största betydelse, säger Tom Bjerver.

Åsa Torstensson säger att hon själv skulle kunna tänka sig att betala så mycket som 8.000 kronor för att alkolås - motsvarande den kostnad som Volvos nya Alcoguard ligger på.
- Jag ska köpa en ny bil snart och har en lista på alla tillbehör. Kostnaden för alkolåset är ju ungefär jämförbar med till exempel en farthållare. Det är väl ganska rimligt att jag skulle kunna välja ett sådant också.

När det gäller nollvisionen och dess misslyckade mål att inte fler än 270 ska behöva dö i trafiken 2007, talar ministern sig varm för att "uppdatera efter nya beteendemönster" och att "nå rätt målgrupper".

- Även om vi skulle nå noll döda i trafiken kan vi inte slå oss till ro med det. Svenskar reser mer och rör sig mer över nationsgränser i dag, det betyder att de beter sig annorlunda i trafiken, säger hon och ger exempel:

- Titta på sommarens svåra dödsolyckor, det är fler oskyddade trafikanter som drabbas och fler olyckor i tätort. Nollvisionen har riktat in sig på att förbättra de dåliga vägarna, nu måste man se den här nya problematiken.

Vägverket bör fokusera på att nå nya generationer av förare och se till att acceptansen för trafiksäkerhetsåtgärder ökar. Fler intervaller på hastighetsgränserna bör införas, anser ministern. Riskmomenten i trafiken ska finnas med i undervisningen på trafikskolorna, och målgrupperna med stort riskbeteende måste bearbetas.

- Rent statistiskt är det män som dricker och män som kör för fort, säger Åsa Torstensson.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut