– Det här är så svåra pa­-tienter att ingen vill ta på sig dem, säger Ing-Marie Wie­selgren, psykiatriexpert på Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

De allra sköraste självskadepatienterna skickas till rättspsyk i Växsjö där kön fördubblats på ett år.

Mårten Gerle, psykiatriexpert vid Socialstyrelsen, ser allvarligt på situationen.

– Kötrycket på Växjö speglar en väldigt otillfredsställande utveckling inom psykiatrin. Landstingen har inte lyckats utveckla rätt behandling för de här patienterna. Man kan fråga sig om det inte behövs mer än att skicka bort dem för att sätta dem under maximalt skydd.

Men det svåra är att få landstingen att gå samman och göra något åt situationen, menar Ing-Marie Wieselgren.

– De landsting som inte har självskadepatienter på rättspsyk slår gärna ifrån sig ansvaret för gruppen. Det här är så svåra patienter att ingen vill ta på sig dem, säger hon.

Men det är inte säkert att dessa patienter får rätt vård heller på rättspsyk. Personer med självskadebeteende blir nämligen sämre av att vårdas i låsta miljöer, enligt flera experter inom psykiatri.

– De flesta som jobbar med självskadebeteende vet detta, ­säger Sofia Åkerman, tidigare ordförande för Shedo, Self harm and eating disorders organisation. 

Men till skillnad från allmänpsykiatrin, där patienter vårdas under korta perioder, kan rättpsykiatrin erbjuda en mer långsiktig vård. Sofia Åkerman är ändå mycket kritisk. 

–Det är fel oavsett vilken vård som erbjuds. Miljön på rättspsyk är uppbyggd för att skydda samhället från brottslingar, vilket gör att tjejerna drabbas av en säkerhetsnivå som inte är till för dem. Du får inte sätta oskyldiga i fängelse, men här sätts ostraffade tjejer i en vård som är en brottspåföljd.

Det bästa, enligt Sofia Åkerman, vore om vården kunde ges ute i landstingen, inom allmänpsykiatrin.

– Så länge landstingen kan skicka bort obekväma patienter kommer de aldrig att bygga upp en bra vård för de här tjejerna, säger Åkerman.