Göteborgs stad begick inga formella fel när man struntade i att utreda anonyma tips om mutor i den egna förvaltningen. Det hävdar Germund Persson, tillförordnad chefsjurist på Sveriges kommuner och landsting (SKL).
– Rent lagligt har man rätt att bortse från såna här tips. Sen får andra göra en bedömning vad det kan få för förtroendeskadliga effekter, säger han till DN.se.
Det var på onsdagskvällen som SVT:s ”Uppdrag granskning” rapporterade om en misstänkt muthärva i Göteborgs stad. Kommunen ska, enligt uppgifter till programmet, ha fått in flera tips om de misstänkta mutbrotten, som man struntade i att undersöka.
– När det gäller rena myndighetsfrågor är man skyldig att gå vidare med såna här anmälningar. Till exempel om byggnadsnämnden uppmärksammas på ett svartbygge. Men här är det en intern fråga hur man väljer att hantera situationen, säger Germund Persson.
Anneli Hulthén (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, säger till DN.se att man från kommunens sida har ”svårt” att utreda anonyma brev. ”Då tror jag att vi får ett skakigt system”, menar hon.
Germund Persson vet inte hur de anonyma breven varit utformade, men medger att det kan vara knepigt för enskilda medborgare att slå larm om missförhållanden om man inte kan vara anonym.
– Det kan hända att man gör en omvärdering av sin policy nu, men det är en intern fråga för Göteborgs kommun, säger han.