För snart en månad sedan, den 20 mars, kom det första larmet från Kronfågel om att en konsument funnit en bit glas i en fryst kycklingfilé. Sedan följde fler glasfynd. Kronfågel polisanmälde och kallade tillbaka sammanlagt 900 ton fryst kyckling. Efter det började larm komma om glas i andra tillverkares kyckling och därefter om glas i andra produkter.
Rapporterna kom från hela landet. När rikspolischefen den första april beordrade Rikskriminalpolisen att samordna de polisutredningar som pågick på olika håll i landet fick man in ett tiotal anmälningar. Först då beslutade polisen att skicka glasfynden till Statens kriminaltekniska laboratorium för analys. Nu, två och en halv vecka senare, har Rikskrim registrerat 80 polisanmälningar, varav drygt 30 rör kyckling. Majoriteten rör andra produkter, från korv till frukt och bröd. Det är inte bara glasbitar som rapporterats utan också plastbitar och nålar. Ytterligare anmälningar ligger och väntar på registrering.
I vanliga fall får handeln 4-6 reklamationer i veckan, så det är betydligt mer än normalt.
Rikskriminalpolisen har tillsatt fem utredare som nu registrerar alla anmälningar. Trots att analysen inte är klar drar Anders Wretling, som är chef för utredningssektionen, slutsatsen att det inte finns någon organisation bakom fynden av föremål i mat.
– Vi ser inte något samordnat angrepp mot livsmedelsförsörjningen. Det rör sig om enstaka fall.
Däremot vill Anders Wretling inte spekulera i vad som istället kan ligga bakom fallen. Han säger dock att några utpressningskrav inte kommit till polisens kännedom.
Rikskriminalpolisen kommer att fortsätta att samla in anmälningar om glasfynd som görs till och med söndag denna vecka. Sedan sätter myndigheten punkt för insamlandet och väntas vara klar med sin analys om ett par veckor.
Utredarna har haft kontakt med utländska kollegor, som berättat om liknande händelser i sina länder.
I USA har det varit en serie uppmärksammade fall av mat- och läkemedlesmanipulationer och sabotage sedan början av 80-talet som lett fram till en särskild lagstiftning som ger upp till fem års fängelse för den som manipulerar en mat- eller läkemedelsförpackning. Straffet är lika högt för den som felaktigt påstår sig ha hittat glas eller främmande föremål i mat eller medicin. En amerikansk rättspsykiatriker, Park Dietz sammanfattade efter tio år med vågor av rapporter om manipulerad mat och medicin: ”Mer än 90 procent av rapporterna visar sig vara falsklarm”
– Det skulle förvåna mig mycket om det inte fanns ett och annat sådant fall här också, säger Anders Wretling.
I USA har Park Dietz manat nyhetsredaktionerna att begränsa sin bevakning eftersom varje incident som publiceras nationellt leder till i genomsnitt 30 nya brott.
Rikskriminalpolisens pressekreterare Varg Gyllander tycker det är bra att svenska medier de senaste veckorna varit ganska återhållsamma i sin rapportering.
– De flesta journalister förstår att de är en del av problemet.
I USA har man inrättat en särskild brottsrubricering för manipulation av konsumentprodukter. Den används också vid falsklarm. Den som mixtrar med till exempel mat eller lämnar falska rapporter riskerar flera år i fängelse och höga böter.
Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund anser att Sverige borde skärpa straffen för att lägga farliga föremål i mat eller ljuga om att man hittade sådana.
– Då skulle polisen också ta brotten på större allvar, säger han.
– Jag skulle tro att hälften av fallen som rapporterats är påhittade.
Dick Malmlund säger att han är orolig för att polisutredningarna inte kommer att kunna förklara glasfynden.
– Polisen var för långsam i början, innan Rikskriminalpolisen gick in och samordnade det. Tre veckor efter det första glasfyndet hade Statens kriminaltekniska laboratorium fortfarande inte fått in en enda glasbit. Ändå är det väldigt viktigt att analysera dem för att fastställa var de kan komma ifrån.
Svensk Handel får kopior av de polisanmälningar som deras medlemmar gör när konsumenter rapporterat om glasfynd eller andra föremål i mat. Dick Malmlund säger att den första dryga veckan bara handlade om kyckling, därefter om både kyckling och annan mat och nu nästan uteslutande om andra produkter.