Nu måste norrlänningarna dra söderut för att kunna pulsa i snö. Men snöoväder i Götaland och Svealand i november är trots allt fortfarande inte särskilt ovanliga. De senaste årens milda vintrar har haft sin tonvikt efter nyår.
På senare år har vi vant oss vid att göra kopplingar mellan värme eller skyfall och växthuseffekten. Men nu detta: två sydliga snöoväder i mitten av november med mellanliggande köldknäpp.
Paradoxalt nog kan mängden snö indirekt ha med uppvärmningen att göra, nämligen om man antar att den bidrog till det ovanligt milda novemberväder som rådde innan kung Bore bestämde sig för att göra ett utspel. Det ännu rätt varma havsvattnet förstärker nederbörden, förklarar meteorolog Bengt Lindström på SMHI. Under högvintern får inte lågtrycken samma energi- och fuktinjektion från sjöar och hav, särskilt inte om isen hunnit lägga sig.
Snöoväder i november är inte särskilt ovanliga, ens i södra Sverige eller ens på senare tid. Vinterblasket vi vant oss vid sedan tidigt 1990-tal har haft tonvikten på januari och februari. Sannolikheten för en vit jul har faktiskt varit ungefär densamma sedan 1930-talet.
Förra veckans attack inleddes på dagen nio år efter en av Västsveriges värsta snöstormar. Göteborg bommade då i praktiken igen i ett par dagar. Folk åkte skidor längs Avenyn med en halvmeter snö under sig.
För bara två år sedan ramlade redan i slutet av oktober fyra decimeter snö ner i delar av Västergötland.
Det som gör årets tidiga vinterattack i söder lite märkvärdig, trots allt, är att kylan håller i sig, och att flera snöväder avlöser varandra. De senaste fem dygnen har varit den kallaste novemberperioden sedan 1988 i Stockholm.
Nu har södra Sverige mer snö än Norrland. Gotland noterar månadsrekord. Bara Jämtlandsfjällen slår de inre delarna av Götaland och Svealand, medan kusten mellan Sundsvall och Luleå ligger bar.
Men det är nu, det. I vanlig ordning vågar ingen meteorolog med självbevarelsedrift säga flaska om hur årets vinter kommer att utvecklas. Novemberkylan 1988 höll i sig över jul, men sedan blev det vårvärme i januari. Den senaste riktigt ihållande fimbulvintern ägde rum 1965-66. Då tog snön greppet om Stockholm den 11 november och släppte det inte förrän den 20 april.