Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Inte rimligt begränsa signalspaningen”

Säpo föreslås få använda signalspaning igen, men i begränsad form. ”Det är inte rimligt att man begränsar signalspaningens möjligheter att operera i den internationella miljön”, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Agrell tycker inte att Säpo skulle ha blivit av med möjligheten till signalspaning från första början.

– Det här är ju en bugg som har kommit in i hela regelverket i samband med turbulensen kring FRA-lagen och som aldrig borde ha kommit dit, som borde ha plockats bort med en gång, säger Agrell till DN.se.

Nu föreslår Justitiedepartementet att Säpo, liksom Rikskriminalpolisen, ska hamna under samma regelverk som i dag gäller för Försvarsmakten och regeringskansliet.

Det vill säga, man får använda sig av signalspaning i syfte att ”kartlägga strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen”, som det står i promemorian.

Men justitieminister Beatrice Ask säger till TT att förslaget är långt ifrån det som Säpochefen Anders Eriksson tidigare lagt fram.

– Det här är en minimalistisk lösning. Eriksson föreslog vidgade möjligheter, så att det även skulle få användas i syfte att förebygga och förhindra brott. Det föreslår inte vi, säger Ask.

Att möjligheterna begränsas är synd, tycker Wilhelm Agrell och säger att problemet är Säpos ”dubbla karaktär”.

– En polismyndighet sysslar med att utreda brott och användningen av tvångsmedel är där reglerad i olika lagar. En underrättelsemyndighet sysslar inte med att utreda brott och kan då ha ett vidare behov av att samla in uppgifter.

– Eftersom Säpo gör både det ena och det andra så skapar det problem i att skilja mellan olika syften i en verksamhet. Därför var det lättare att låta den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten inrikta FRA än att låta Säpo och Rikskrim göra det, säger Agrell.

Vidare säger han att det är ganska typiskt att regeringen inte vaknade förrän Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i centrala Stockholm för ett år sedan.

– Taimour-fallet belyser väldigt tydligt den problematik som man kunde se redan när det här beslutet kom – att det på ett självklart dysfunktionellt sätt begränsar möjligheten att insamla vitala varningsunderrättelser.

– Händelser av det slaget påskyndar politiska processer som annars kan hamna i oändliga långbänkar.

Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, säger han. Ett litet steg.

– Man kan säga att den slutliga skrivningen av FRA-lagen innebar att man grävde ett hål som man själv föll ner i. Nu har man lagt ut en spång över hålet. Men mer än så är det inte.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.