Sverige

Internetterapi hjälpte mot upplevd fulhet

Självupplevd fulhet kan vara starkt begränsande för den som lider av det. En ny svensk studie visar att kbt via internet kan hjälpa. En av dem som blivit hjälpt är Johanna Hisbro.

De flesta har nog någon gång upplevt att det finns något de skulle vilja ändra med sitt utseende, kanske vill man bli mer vältränad eller ha en mindre näsa. Men vid självupplevd fulhet, dysmorfofobi, upplever man sig ha en defekt i utseendet som begränsar en i vardagen.

För Johanna Hisbro började allt när hon var i 16-årsåldern och en killkompis kommenterade att hon hade behåring på överläppen. Det ledde till att hon trodde att alla såg att hon hade onormal ansiktsbehåring och hon hade svårt att tänka på annat i perioder.

– Jag mådde jättedåligt, jag stod onormalt länge framför spegeln och hade ett starkt kontrollbehov. Jag ville absolut inte stå i centrum och kunde få ångestattacker om jag var tvungen att till exempel hålla en presentation på högskolan, säger Johanna Hisbro.

Genom kontakt med en psykolog fick Johanna höra talas om dysmorfofobi och började söka efter information om diagnosen. Då såg hon att en svensk studie sökte deltagare, och hon anmälde sig.

Foto: Joakim RoosFoto: Joakim Roos

I studien, som är den hittills största, ingick 94 kvinnor och män i Sverige som har dysmorfofobi. De lottades till antingen kognitiv beteendeterapi, kbt, via internet eller till stödsamtal under tolv veckor. 56 procent av deltagarna som fick internet-kbt blev bättre av behandlingen, jämfört med 13 procent av dem som fick stödsamtal.

– Men det viktiga är att nästan 40 procent inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen, de är alltså botade. De kan fortfarande vara oroade för utseendet ibland, det är normalt. Men de har inte längre kraftig ångest för utseendet utan fungerar normalt i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog och en av forskarna bakom studien.

Jag ville absolut inte stå i centrum och kunde få ångestattacker om jag var tvungen att till exempel hålla en presentation på högskolan.

Forskarna uppskattar att runt 2 procent av alla människor i Sverige lider av självupplevd fulhet och det verkar vara lika vanligt bland män som bland kvinnor.

– Det är alltså en sjukdom som är lika vanlig som paniksyndrom och vanligare än schizofreni. Dessa personer tror att de ser groteska ut, fastän de ser normala ut. Det är väldigt besvärligt, det finns en ökad risk för depression och självmord. De isolerar sig ofta, säger Christian Rück, docent vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.

Ändå är dysmorfofobi ganska okänt hos allmänheten och i sjukvården. Detta i sig kan vara ett problem, eftersom de som söker vård inte alltid tas på allvar.

– Det är ofta förknippat med skam, man är orolig för att man ska uppfattas som ytlig eller utseendefixerad. Men patienterna vill ju slippa de plågsamma tankarna om utseendet, säger Jesper Enander.

Dessutom måste den som söker vård möta en läkare som kommer att titta på den upplevda defekten. Det är inte ovanligt att personer med diagnosen söker sig till plastikkirurgi eller hudterapi i stället för psykiatrisk vård.

– Vården är ganska dåligt utbyggd för den här patientgruppen. Det finns många människor som lider i tysthet och inte får någon hjälp i dag. Då kan internet-kbt vara ett sätt att nå dem, säger Christian Rück som hoppas att studien ska bidra till ökad kunskap om diagnosen.

Foto: Joakim RoosJohanna Hisbro fick hjälp av behandlingen att bryta dåliga rutiner och sitt starka kontrollbehov, och hon känner sig frisk i dag.

– I dag lägger jag inte längre energi på de sakerna, jag har balans i mitt liv. Samtidigt har jag också dåliga dagar, men då tillåter jag mig själv att ha det och sedan går jag vidare. Jag ser till att inte hamna i det beteendemönstret igen, säger hon.

Johanna har en dotter på 13 år och är uppmärksam på tecken om hon skulle börja bete sig på samma sätt.

– Jag tycker att det är viktigt att hon vet att hon duger precis som hon är. Jag är tacksam för att jag har gått igenom detta, för när man tagit sig ur det känner man sig väldigt stark. Jag har också koll på varningstecknen, säger hon.

Foto i text: Joakim Roos

Fakta. Plastikoperationer vanliga bland drabbade
  • Dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet, innebär att en person upplever sig ha ett defekt utseende. Sjukdomen börjar ofta i 15-årsåldern.
  • I den nya studien ingick 94 personer med dysmorfofobi.
  • I den kognitiva beteendeterapin på internet fick deltagarna lära sig mer om dysmorfofobi, arbeta med negativa tankar, lära sig hantera sitt kontrollbehov och genom övningar utsätta sig för situationer man tidigare undvikit.
  • Flera som ingick i studien hade gjort plastikoperationer för att försöka åtgärda det som de upplevde var defekt.
  • Patienterna följdes upp efter tre och sex månader. De som fick stödsamtal erbjöds senare internet-kbt.
  • Studien är publicerad i tidskriften BMJ.