Invandrare är överrepresenterade i den svenska brottsstatistiken. Det framgår av den rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade i går, onsdag.
Rapporten lyfter fram tre faktorer som kan bidra till att invandrare oftare begår brott: Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land. Invandrare har en sämre social situation än genomsnittssvensken när det gäller utbildning, arbete och inkomst. Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister.
Det är diskrimineringen som är problemet, inte vilken kulturell bakgrund man har. I ett utanförskap är det lättare att hamna i kriminalitet, säger riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo (s).
Dilsa Demirbag Sten, författare och debattör, är inne på samma linje.
Brottslighet sitter inte i människors DNA. Personer oavsett härkomst begår fler brott utomlands än i sitt eget land, det gäller även svenskar, säger hon.
Personer från vissa geografiska områden är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det gäller till exempel Nordafrika och Västasien. De som kommer från västra Europa, Sydöstasien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland tillhör de grupper som i minst utsträckning är misstänkta för brott bland de utrikes födda.
De som däremot dominerar brottsstatistiken i antal är nordbor. Personer från Finland, Norge, Danmark och Island utgör närmare 5 procent av de misstänkta medan personer från Nordafrika utgör 0,7 procent.
Brås rapport är den första stora studien i sitt slag på nästan ett decennium. Under lång tid har debatten om invandrares och svenskars brottslighet byggt på okunskap, enligt Brås generaldirektör Jan Andersson.
Det lämnar stort utrymme för personliga uppfattningar myter skapas och fördomar förstärks. Utan faktaunderlag lämnar man fältet öppet för att generalisera från enstaka händelser till att gälla speciella nationaliteter eller folkgrupper, säger han.
Integrationsminister Jens Orback delar som väntat inte den kritik som säger att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken som ett resultat av en misslyckad integrationspolitik.
Till skillnad från hur det ser ut i andra länder minskar brottsligheten bland andra generationens invandrare i Sverige.
Den brottsperiod som Brå undersökt är femårsperioden 19972001. Rapporten redovisar misstänkt brottslighet och inte faktiska domar. Skälet, enligt Brå, är att resultaten skulle vara jämförbara med den tidigare studien som avsåg åren 19851989.