Om målet för integrationspolitiken är ett blandat samhälle så har den misslyckats. I alla landets invandrartätaste stadsdelar har andelen invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste tio åren, enligt (SCB).
För de 38 stadsdelarna, från Rosengård i söder till Hertsön i Luleå i norr, har kommunerna tecknat ett särskilt utvecklingsavtal med regeringen. Syftet med avtalet är att förbättra samordningen mellan staten och kommunerna och öka samarbetet mellan myndigheter och den privata och ideella sektorn i stadsdelarna.
För att kunna följa upp utvecklingen har regeringen också gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att särskilt undersöka utvecklingen i de 38 områdena och den första statistiken presenterades på onsdagen. Den ger inget särskilt positiv bild av det senaste decenniets integrationspolitik.
Sysselsättningen har visserligen ökat i många av stadsdelarna och bidragsberoende minskat i motsvarande grad, men den kanske största förändringen är att koncentrationen av invånare med utländsk bakgrund har ökat kraftigt i de flesta av de 38 stadsdelarna.
I till exempel Ronna i Södertälje har andelen ökat från 66 till 84 procent på tio år och i Skäggetorp i Linköping har koncentrationen ökat från 22 till 49 procent.
I nio av de 38 stadsdelarna har mer än 80 procent av invånarna utländsk bakgrund och allra högst är den i Hjällbo i Göteborg som når upp till prick 90 procent.
"Integrationspolitiken har alldeles för länge byggt på tomt prat. Kampen mot utanförskapet måste bygga på kunskap om hur situationen faktiskt ser ut och hur den förändras över tid. Den här statistiken är ett viktigt redskap för att kunna följa utvecklingen och sätta in rätt åtgärder i områden som präglas av högt utanförskap", säger integrationsminister Nyamko Sabuni i ett pressmeddelande.