Invandrarungdom siktar högt

- Invandrarungdomar är avsevärt mer ambitiösa och har starkare materiella drivkrafter än svenskungdomar. De siktar högt och det kommer att gå bra för dem. Det är otroligt positivt och visar att offermentaliteten är långt borta, säger Karin Geiger, analytiker på Cosmos, som har gjort specialstudien inom den årliga undersökningen Ungdomsbarometern.

Pirjo Lahdenperä, professor på Södertörns högskola och forskningsledare på Centrum för interkulturell skolforskning, ser också en strategiförändring hos många invandrare:

- Senast förra veckan kom en doktorsavhandling som visar att romer lämnat synen på utbildning som ett hot. Även assyrier/syrianer har ändrat strategi. Tidigare var ungdomarna inriktade på att ta pappas jobb på pizzerian eller skomakeriet. Men intervjuer som mina studenter har gjort visar att invandrarungdomar nu vill till högskolan, säger hon och fortsätter:

- Vi som undervisar på högskolorna har också sett förändringen. Invandrarstudenterna är mer ambitiösa, de är vana att arbeta hårt och att konkurrera med andra. Svenska studenter kan ha svårare att acceptera om det de gjort inte räcker till. Kanske för att den svenska skolan under lång tid inte har varit inriktad på prestation.

Hela 42 procent av invandrarungdomarna är säkra på att de kommer att läsa vidare efter gymnasiet, medan bara 28 procent av de svenskfödda ungdomarna är lika säkra. Anledningen är främst att invandrarungdomarna uppfattar det som att de blir mer attraktiva på arbetsmarknaden om de studerar.

Yrkesexamina som tandläkare, civilekonom, civilingenjör, läkare och arkitekt lockar fler invandrare än svenskar. Svenskfödda ungdomar lockas i högre grad till konstnärliga yrken, journalistik, psykologi och vård.

- Invandrarungdomar vill ha högstatusyrken, men det ska vara yrken som går att ha om man flyttar, som till exempel ekonom. Många assyrier/syrianer läser juridik för att kunna hjälpa till i affärer. Föräldrarna satsar också otroligt mycket för att barnen ska lyckas, fortsätter Pirjo Lahdenperä.

Invandrarungdomarna är dessutom självsäkrare inför högskolestudierna, och tjejerna är lite säkrare än killarna.

16 procent av invandrarungdomarna är inte det minsta oroliga för högre studier, medan 13 procent av de svenskfödda är lika säkra. 43 procent av de svenskfödda ungdomarna tror att de kommer att få problem att klara tentorna, medan 30 procent av invandrarungdomarna tror att de kommer att få problem.

Att bli delägare i ett företag lockar 41 procent av invandrarungdomarna och 23 procent av svenskfödda. De svenska ungdomarna prioriterar högre att det finns en bra balans mellan jobb och fritid än invandrarungdomar. Likaså tycker de att det är viktigare att ha nära till arbetet.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut