Tio svenskar med iransk härkomst finns med på Interpols lista över efterlysta brottslingar. Männen, som är motståndare till den iranska regimen, anklagas för terrorism och organiserad brottslighet.
Att männen är efterlysta på Interpols hemsida med namn och bild upptäcktes för cirka en månad sedan. Brottsrubriceringen för vissa av dem är terroristverksamhet, andra anklagas för organiserad/internationell brottslighet.
Arezo Julie Jacobsson, talesperson för männen som efterlysts av en domstol i Iran, menar att det här är ett sätt för regimen att sprida rädsla. De är alla medlemmar i Irans kommunistiska arbetarparti Hekmatist, och en av de efterlysta är ordförande för paritet som verkar i exil.
– Det första de kände var en chock eftersom de varit regimkritiker och politiskt aktiva i 30 år. Det här är helt nytt och de har aldrig kallats för brottslingar eller terrorister.
– Det här är en svår och ohållbar situation som skapar rädsla bland regimkritiker. Det är ett skräckscenario för dem och deras familjer. Hela deras rykte står på spel och de känner sig kränkta och de vill göra allt för att komma till rätta med det här, säger Jacobsson.
Svenska myndigheter har inte kontaktat männen, samtliga politiska flyktingar som kommer från provinsen Kurdistan och sedan 20 år är bosatta i Sverige. Säkerhetspolisen vill inte kommentera enskilda fall men enligt Patrik Peter, pressekreterare vid Säpo, måste landet som utfärdar en efterlysning presentera underlag för att den sedan ska hamna hos en åklagare.
– Generellt sett har Sverige som land förbundit sig enligt flera internationella konventioner att bekämpa terrorism, så vi som land är skyldiga att agera på ett eller annat sätt, säger han till DN.se.
Åklagarkammaren för säkerhetsmål känner inte till ärendet med de efterlysta svenskarna och enligt chefsåklagare Tomas Lindstrand utgör en efterlysning i sig inte skäl nog för en undersökning av svenska åklagare. Det är först om polisen bedömer att landet har underlag för sin efterlysning som ärendet hamnar det på hans bord.
– Då får man se vad det är iranierna vill. Det brukar vara att få folk utlämnade för att lagföra dem eller en begäran om rättslig hjälp, att vi håller förhör med personer och så vidare, säger Lindstrand.
Utrikesminister Carl Bildt har via sin pressekreterare avböjt att kommentera ärendet och UD menar att frågan ligger hos Rikskriminalpolisen.
- Men organisationen som de tillhör finns inte på några listor över terrororganisationer och Sverige lämnar aldrig ut personer till länder där de riskerar dödsstraff, säger Anders Jörle vid UD:s presstjänst.
Arezo Julie Jacobsson, som anser att det är oansvarigt av Interpol att publicera efterlysningarna på begäran av Iran, träffade under tisdagen en advokat för att utreda de juridiska förutsättningarna för att få bort namnen från listan.