Detta år togs 63 personer, de flesta amerikaner, som gisslan på USA:s Iranambassad. Det ledde till att USA bröt alla handelspolitiska och diplomatiska förbindelser med Iran och stödde Saddam Husseins Irak i det åtta år långa kriget mellan Iran och Irak.

EU införde ekonomiska sanktioner mot Iran 1997, som anklagades för statsterrorism. Bakgrunden var ett domstolsutslag i Tyskland enligt vilket den iranska regeringen låg bakom mordet på fyra kurder i Berlin 1992. På senare år har även FN tagit till sanktionsvapnet mot Iran på grund av farhågorna för att landet försöker utveckla kärnvapen. Den första FN-resolutionen om sanktioner mot Irak klubbades igenom i december 2006, och de har byggts på tre gånger sedan dess.

Besluten innebär förbud mot försäljning av utrustning, teknik och tjänster till Irans energisektor. Det drabbar landets raffinaderier, naturgasproduktion och prospektering.

I somras lade EU på egna Iransanktioner utöver dem som FN slagit fast. Sveriges utrikesminister Carl Bildt kritiserade öppet EU:s beslut.

– Vi löser inte det här med sanktioner allena, sade Bildt som i stället ville satsa på dialog och diplomati.

Iran är en jämförelsevis stor marknad för svenska företag, som säljer varor och tjänster för flera miljarder kronor varje år, enligt Exportrådet.

EU-sanktionerna har påverkat handelsutbytet. Kort efter EU:s beslut stängde iranska myndigheter det svenska börsbolaget Oriflames kontor i Teheran och frihetsberövade flera av medarbetarna. I september i år gick Volvo Lastvagnar miste om en tidigare beslutad order på 400 fordon.