Frank Cassidy ber oss att titta bort för ett ögonblick. Sedan slår han in koden till låset på ett litet kassaskåp som står på heltäckningsmattan i hans arbetsrum. I nästa ögonblick ligger en hög pråliga klockor och smycken på bordet.
- De här tillhör en mördare, en knarkhandlare, en tjuv och någon av deras flickvänner. Vi har fryst föremålen i väntan på att ägarna ska försöka bevisa att de köpts för lagliga pengar - vilket de högst troligt inte kan, säger han och sveper med handen över gangsterattributen.
I ett garage i närheten står en Range Rover och två skottsäkra BMW-bilar som tagits i beslag. Och på ett bankkonto finns motsvarande nästan 150 miljoner kronor.
- Sedan 1996 har CAB tagit hus, lägenheter, fordon, kontanter och annat av cirka tusen personer till ett värde av 120 miljoner euro (1,2 miljarder kronor). Jag vågar påstå att kriminella numera aktar sig för att investera här, säger Frank Cassidy och låser in värdesakerna igen.
Cassidy är CAB:s "legal officer" och den som företräder enheten i juridiska processer.
- Allt vi gör prövas av domstol. Hur många fall vi förlorar? Så gott som inga, vilket visar att vi har på fötterna när vi ingriper, säger han, öppnar dörren och visar oss ut.
En smal korridor leder genom den enkla byggnaden. Svensk kontorsstandard ter sig exotisk.
- Den stora fördelen är att vi kommer från så många olika myndigheter. Vi lånar folk från polisen, skattemyndigheten, tullen och socialen i femårsperioder. Betalar dem bättre, ger dem ett roligare jobb, säger Frank Cassidy under ideliget morsande på kostymklädda män och kvinnor i blus.
I ett av rummen sitter CAB:s analytiker. En av dem heter John och har tidigare jobbat som programmerare på ett dataföretag i Sollentuna.
- Okej svenskar, kolla här. Genom att samköra olika öppna webbsajter kan jag enkelt lokalisera irländska medborgares hus i USA och se vad de är taxerade till. Bra att veta om vi går in med ett krav, säger John, vars fullständiga identitet är hemlig.
För även om CAB:s personal går på puben efter jobbet som vanliga irländare är säkerhetstänkandet högt.
Enheten föddes ur en situation där öns organiserade brottslingar spridit rädsla långt in i samhällskroppen. Morden på en polisman och en undersökande journalist, Veronica Guerin, blev den utlösande faktorn.
- När Guerin sköts vände sig hela landet mot brottslingarna. En stark politisk vilja gjorde att man bestämde sig för att ta ett helt nytt grepp. Även om kriminella i många fall gick fria skulle de åtminstone berövas sina tillgångar, berättar Brendan Flanagan, en av enhetens cirka 30 poliser.
CAB:s arbete underlättas av att irländsk lag är tuffare än många andra EU-länders inklusive Sveriges. Den som inte kan bevisa hur han eller hon finansierat sitt leverne kan bli berövad sina tillgångar.
Det gör det också lätt för CAB att dra in bidrag.
- Ser vi att en kriminell omsätter tillräckligt stora summor stoppar vi alla utbetalningar till honom och hans familj, förutom barnbidrag. Så sparar staten årligen en halv miljon euro (fem miljoner kronor), berättar en av CAB:s socialtjänstemän.
Men det som är positivt ur irländskt perspektiv kan på sikt bli negativt för andra EU-länder. Frank Cassidy berättar att ökända gängledare och knarkhandlare numera håller till i Spanien. Och en pågående utredning visar att en kriminell gömt undan tillgångar i Sverige.
- Det enda rimliga är att EU:s länder inför samma arbetsmetoder, ju förr desto bättre, avslutar Frank Cassidy.