Regeringens förslag till ny lag för datalagring kritiseras på flera punkter av IT-branschen. Bland annat vad gäller kostnaden som operatörerna måste bära. Regeringens bedömning är en kostnad på 200 miljoner kronor – en siffra som enligt branschen är grovt underskattad.
– Kostnaderna är en siffra som tagits ur en hatt. Ska man beräkna på riktigt så måste man räkna in teknisk utbyggnad och utbildning av personal, och då blir det mer än 200 miljoner kronor. Jag vet inte vad det kostade att driva Stasi i Östtyskland, men gissar att det var mer än så, säger Jon Karlung från internetoperatören Bahnhof till DN.se.
Liknande tankar kommer från Mikael von Otter på IT- och telekomföretagens branschorganisation:
– Jag vet att siffran på 200 miljoner kom till på ett möte där regeringen sammankallat alla operatörer, och frågade vad det skulle kosta att bygga ut kapaciteten. Ingen ville ju nämna några siffror inför affärskonkurrenter. Till slut nämnde någon ändå 200 miljoner. Men anpassningskostnaden lär snarare ligga på en miljard.
Såväl Karlung som von Otter räknar med att det blir kunderna som får betala notan till slut.
– Det handlar om cirka 250 kronor i engångskostnad. Dessutom tillkommer en utbyggd administration som ger ytterligare 70-80 kronor årligen för kunden, säger Mikael von Otter.
Kan man räkna med att informationen lagras helt säkert? Eller finns det risk för läckor till obehöriga?
– Säkerheten kommer kräva en ny administration i sig där man måste utveckla behörighetssystem med olika sekretessnivåer. Men det finns ett perspektiv som är ännu allvarligare. Nämligen att det kommer bli tydligt exakt vilken typ av frågor som polisen ställer.
Och det kräver att den berörda personalen går igenom strikta säkerhetsprövningar?
– Jag tror inte man har tänkt på det än, men man ska inte bortse från det intresse som kriminella kretsar kan ha för vilka frågor polisen ställer. Det är ett integritets- och säkerhetsproblem även ur det perspektivet.
Regeringens förslag har utarbetats efter ett direktiv från EU om datalagring, till följd av terrorattacken i Madrid i mars 2004 då 191 människor dödades. EU vill att alla medlemsländer ska lagstifta om att mail- och telefontrafik ska sparas, för att kunna bekämpa terrordåd och annan grov brottslighet.
– Vi motsätter oss inte brottsbekämpning i sig, men den bör vara riktad mot misstänkta brottslingar, säger Jon Karlung på Bahnhof.
Mikael von Otter tycker inte i första hand att det är det svenska lagförslaget som ska kritiseras, utan snarare det bakomliggande EU-direktivet.
– Man kan fundera över om hur verkningsfullt det är. Det räcker ju med att sätta sig på Seven Eleven och logga in på nätet där för att man inte ska kunna spåra trafiken till en specifik användare.
Från IT-branschens organisation ser man ett problem med de nya lagringskraven, bortsett från konsumentkostnad och integritet.
– Kostnaderna är oberoende av volym. System måste finnas vare sig man har tusen kunder eller miljoner. Det gör att små operatörer drabbas extra hårt. Den konkurrens som regeringen vill se blir alltså lidande, säger Mikael von Otter.