Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Italien hotas av domstol för flyktingfusk

Sverige får ta allt större ansvar för asylsökande när Italien och andra EU-länder undviker att registrera flyktingar. EU:s flyktingkommissionär Cecilia Malmström (FP) överväger nu att dra Italien inför rätta. ”Det här är ett mycket allvarligt problem”, säger hon.

Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt i världen, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Varje år kommer tiotusentals människor från främst krigets Syrien och den hårdföra diktaturen i Eritrea till Sverige. För många av dem börjar resan genom Europa i Italien eller något annat Schengenland vid medelhavskusten.

Enligt Dublinförordningen är det i första ankomstlandet i Europa som flyktingarnas asylansökan ska hanteras.

Men enligt Migrationsverket tillämpar flera EU-länder i många fall inte reglerna.

– Det finns många som hellre söker asyl i Sverige än Italien. Då struntar italienarna i att ta fingeravtryck och registrera i många fall. Sedan reser personerna vidare och så blir det ett ansvar för Sverige, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör.

Att flyktingarna i allt mindre grad registreras i de övriga EU-länderna kan anas i Migrationsverkets statistik. Antalet migranter som har kommit till Sverige och som redan registrerats som asylsökande i ett annat land, så kallade ”Dublin­ärenden”, har minskat kraftigt det senaste året. Första kvartalet 2013 hade 40 procent av de eritreanska flyktingarna som kom till Sverige gjort en asylansökan i ett annat land, de flesta i Italien. Vid första kvartalet i år var den siffran hälften så stor. Bland de syriska flyktingarna var trenden densamma: 13 procent vid första kvartalet förra året respektive sju procent i år.

– Det är något som brukar ligga ganska stabilt, så en halvering är ju uppseendeväckande, konstaterar Mikael Ribbenvik.

Hans bedömning är att trenden kommer fortsätta i samma riktning.

–  Jag tror att den här trenden kommer förstärkas när man tittar på senare månader. Men de siffrorna har jag inte ännu, så det begränsas till en misstanke.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som har ansvar för asylfrågor, berättar att även hon har fått veta att flera EU-länder, däribland Italien, i många fall inte registrerar asylflyktingar.

– Vi får väldigt många sådana berättelser. Jag har också träffat flyktingar som har kommit via Italien som inte har lämnat sina fingeravtryck. Vårt intryck är att Italien, och en del andra länder, inte tillräckligt tydligt förklarar för personer att om man ska söka asyl så måste man lämna fingeravtryck.

– Den omedelbara konsekvensen är att väldigt många lämnar landet och sedan dyker upp i Tyskland eller Sverige, säger Cecilia Malmström.

Enligt Cecilia Malmström utreder EU-kommissionen flera brister i det italienska flyktingmottagandet, bland annat asylhanteringen. Hon berättar att kommissionen samtidigt för en dialog med Italien om landets juridiska förpliktelser och hur EU kan hjälpa dem i migrationsarbetet.

Hon utesluter inte att kommissionen kommer dra Italien inför rätta i EU-domstolen.

–  Problemet är att vi måste kunna bevisa att det är ett systematiskt medvetet agerande. De måste ­naturligtvis respektera lagarna, samtidigt som vi försöker hjälpa dem i en situation där de har tagit emot 40 000–50 000 människor på kort tid.

Migrationsverket kan visa att antalet Dublinärenden sjunker kraftigt, skulle det kunna användas som bevis?

– Vi tittar på och analyserar allt detta. Kommissionen måste ha ordentligt på fötterna innan vi drar något till domstol, säger Cecilia Malmström.

Migrationsminister Tobias Billström (M) är kritisk till de EU-länder som enligt honom inte tar sitt ansvar i migrationsfrågan. Men han betonar att det är EU-kommissionen som ytterst har ansvar för att se till att asylpolitiken förverkligas.

– Den enskilda medlemsstaten har ett ansvar att leva upp till den lagstiftning som finns och jobbar man inte tillräckligt bra så måste det naturligtvis komma en passning från kommissionen.

Nästa vecka ska Tobias Billström träffa sina europeiska kolleger vid ett informellt ministerrådsmöte i Milano. Han kommer då lyfta frågan på nytt.

– Nio stater tar emot 90 procent av de asylansökningar som lämnas in. Det är klart att i det perspektivet måste fler av EU:s 28 medlems­stater engageras. En viktig fråga är kvotflyktingar och att fler tar emot dem, säger Tobias Billström.

Billström menar att den utveckling där bland annat främlingsfientliga partier fått mer makt på nationell nivå i Europa inte har förbättrat möjligheterna att få EU-länderna att ta emot fler flyktingar. Han utesluter inte att en ny EU-kommission kan försvåra möjligheterna ytterligare.

– Det har definitivt inte gjort det lättare. Men det kan vara värt att ge kommissionen en chans att träda till, presentera sina prioriteringar och sedan dra slutsatsen av hur de bemöts av parlamentet, säger han.

DN har vid två tillfällen sökt Italiens Sverigeambassadör, Elena Basile, men hon har hittills avböjt att kommentera.

Fakta.
Dublinavtalet del av gemensam asylpolitik

Det finns i dag inga lagar som reglerar hur många flyktingar som ett medlemsland inom EU måste ta emot. Däremot finns det sedan förra året ett gemensamt asylsystem i unionen.

I asylsystemet har länderna bland annat enats kring vem som ska anses vara flykting. Nytt är exempelvis att personer som är förföljda på grund av kön och sexuell läggning ska räknas in.

Systemet ställer även högre krav på standarden i flyktingmottagandet samt att flyktingarna ska ha rätt till tolk och juridiskt ombud. Det införs även en maxgräns för hur länge en asylsökande ska behöva vänta på beslut i sitt ärende.

Dublinavtalet är med det nya systemet en del av den gemensamma asylpolitiken. Nytt där är att asylsökande som riskerar ”förnedrande eller inhuman behandling” inte får skickas tillbaka till det första mottagarlandet.

Asylsystemet har klubbats igenom i parlamentet och ska implementeras i medlems­länderna.

54.000 sökte asyl i Sverige 2013

Förra året kom drygt 54 000 ­asylsökande till Sverige. Samma siffra i Tyskland och Frankrike var drygt 85 000 respektive 55 000 sökande. Samma år tog sig cirka 42 000 migranter till Italien, varav 28 000 registrerades som asyl­sökande.

Hittills i år har knappt 60 000 personer anlänt till Italien, varav 26 000 personer har registrerats som asylsökande.

– Det är helt klart att många av de personer som stiger i land i Italien inte ­söker asyl där utan åker vidare till andra länder, säger Mikael Ribbenvik ställföreträdande ­generaldirektör för Migrations­verket.

Det stora antalet flyktingar i Italien hittills i år innebär att det tidigare rekordet på 63 000 människor i samband med den arabiska våren 2011 kommer att passeras.

Italiens hantering av asyl­flyktingar har ifrågasatts. I maj förra året kunde den tyska tidningen Die Welt avslöja ett brev som inrikesministeriet i Berlin skickat till de migrations­ansvariga i de tyska delstaterna. I brevet beskrevs hur flyktingar från framför allt Libyen uppgett att italienska myndigheter lovat dem 500 euro för att ta sig vidare till Tyskland i stället för att stanna i Italien.

Källor: Migrationsverket, TT, EU-myndigheten Frontex

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.