Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Obestäm dig! För samhällsdebattens skull

Nyligen stötte DN:s reporter Niklas Orrenius på en som hade bestämt sig. Han hette Rolf och hade inte mycket till övers för en artikel som Niklas hade skrivit. ”Sanningen?”, skrev Rolf och länkade till ett debattinlägg som han hade bestämt sig för stämde.

”Jag tycker du ska läsa DN-reportaget”, skrev Niklas. ”Läst och det är vidrigt!”, svarade Rolf och länkade ännu en gång till debattinlägget. Och med ett tålamod som få av oss kan matcha svarade Niklas: ”Fast reportaget har ju inte publicerats än. Kommer till helgen.”

Rolf tillhör en tyst majoritet av den svenska befolkningen, en stor grupp som alltid funnits där men som i de sociala mediernas tidevarv funnit sig till rätta mer än någonsin: de som bestämt sig. Vi har alla bestämt oss för en sak eller en annan, ofta för hela uppsättningar idéer – politiska visioner och ideologier. Vi kanske har bestämt oss för något eftersom att vi uppfostrats till det, för att vår sociala grupp har gjort det, för det erbjuder en enkel förklaring till ett komplext skeende eller för att vi helt enkelt övertygats om att det innebär vägen fram, det gör detsamma. Fördelen med att ha bestämt sig är att det är bensinen i framstegsmotorn och omistligt i ett samhälle som vill utvecklas. Nackdelen är att en som har bestämt sig men som har fel är den sista i världen som upptäcker det.

Det kallas bekräftelsebias och jag har skrivit om det förut: den psykologiska mekanismen som öppnar våra sinnen på vid gavel för sådant som bekräftar våra åsikter men förskjuter det som talar emot dem. Mycket av diskussionen om fejknyheter och källkritik börjar och slutar i själva verket med bekräftelsebias. För i själva verket är vi ju väldigt duktiga på att vara källkritiska till påståenden, information och statistik som pekar på en världsbild vi inte delar. Men när var senaste gången du gjorde en googling för att granska att en slagkraftighet du själv tilltalades av verkligen stämde?

I bästsäljaren ”Tänka, snabbt och långsamt” delar författaren, psykologen Daniel Kahneman, upp våra sätt att reagera i två: det snabba och det långsamma. Med ett par räkneexempel blir de lätta att förstå: problemet 2x2 har du troligen löst i samma sekund som du ser det på pränt, medan problemet 29x13 kräver en strategi för att ta sig an. I det första sammanhanget tänker du snabbt, instinktivt, reaktivt, medan du i det andra måste pausa och anstränga dig. Nästa gång du möter ett påstående på sociala medier eller i tidningen som tycks bekräfta dina åsikter kommer du reagera som om det var 2x2: acceptera det, införliva det och låta det sjunka ner i ditt undermedvetnas sediment. Det jag vill be dig om är det svåraste föreställningsbara. Jag vill be dig att i stället reagera långsamt.

Obestäm dig. Släpp dina försanthållanden och starta om. Lämna övertygelsen om den politiska vägen fram därhän, riv ner den mentala affischen av den där partiledaren, och sätt dig in i de olika bevekelsegrunderna på nytt. I stället för att googla efter hål i uppgifterna dina politiska motståndare framför på Facebook, granska de citat, anekdoter och påståenden du själv publicerat. Gör det i en vecka, kanske längre. Läs om politiska skandaler och byt i ditt huvud ut politikern i centrum mot en du själv gillar eller ogillar, och se hur du reagerar. Inse att arrogansen du ser i din omvärld, där alla tycks vara tvärsäkra på att just de har rätt, även har dig i sitt grepp. Börja erodera arrogansen genom att obestämma dig.

Och nästa gång du känner den egoistiska nerven längst in i huvudet pirra, när du finner dig själv framför en film eller bild, ett citat eller en anekdot, en artikel eller en punchline som aktiverar ditt snabba jag, det som bara vill dela vidare och lägga ut, knip ihop ögonen och knyt nävarna och stanna upp. Reportaget kommer till helgen. Du har inte läst det än. Än så länge – en liten stund – kan du försöka: obestäm dig.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.