Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Jag vill bara att Migrationsverket ska säga ja eller nej”

Ehsan Atai oroar sig för att beskedet om han får asyl eller inte ska dröja till efter hans 18-årsdag.
Ehsan Atai oroar sig för att beskedet om han får asyl eller inte ska dröja till efter hans 18-årsdag. Foto: Karl Nilsson

Ehsan Atai har väntat i över ett och ett halvt år på besked om han får stanna i Sverige.

Snart fyller han 18 och är rädd att beslutet inte ska hinna komma innan dess.
– Man vet inte om man får stanna eller bli utvisad. Jag vill bara att Migrationsverket ska säga ja eller nej, säger han.

Ehsan Atai kom till Sverige i november 2015. Efter att hans bror blev mördad och resten av familjen hotad till livet flydde familjen från Afghanistan till Iran, berättar han. Då var Ehsan Atai 12 år. I dag är han 17 år och bor på ett HVB-hem i Småland.

– Jag vill verkligen inte åka till Afghanistan. De personer som vill oss illa kommer hitta mig och då vet jag inte vad som händer. Och explosionerna i Kabul – det kanske händer mig också, säger han.

Väntan för ensamkommande barn är längre än någonsin tidigare. Genomsnittstiden som de drygt 13.000 barn som väntar på besked om asyl har väntat är strax under 600 dagar och 619 dagar för ensamkommande barn med afghanskt medborgarskap.

Ehsan Atai fyller 18 i oktober. Flera av hans kompisar har väntat lika länge som han har gjort och två av dem fick nyligen besked, precis efter deras 18-årsdag.

– De fick avslag. Vi är många som är rädda för vad som ska hända om beslutet kommer efter att vi fyllt 18. Det är jättelätt att utvisa dig om du har fyllt 18, säger han.

Den som är minderårig och inte har familj, släkt eller annat nätverk i landet den ska utvisas till, kan räknas som alternativt skyddsbehövande, enligt en dom från Migrationsöverdomstolen tidigare i år. Ehsan Atai har bara några enstaka vänner kvar i Afghanistan och säger att han kommer att försöka ta sig till sin familj i Iran om han skickas till Afghanistan.

Några ungdomar har tagit livet av sig för att de mått så dåligt av att vänta.

Under sin tid i Sverige har Ehsan Atai hunnit lära sig svenska, fått kompisar och börjat spela i ett fotbollslag. Aktiviteterna och vännerna hjälper honom att stå ut med ovissheten, säger han.

– Vi försöker göra så mycket saker vi kan så att vi kan glömma att vi väntar. Men en kompis orkar inte gå ifrån rummet. Och några ungdomar har tagit livet av sig för att de mått så dåligt av att vänta.

Om Ehsan Atai får stanna i Sverige vill han gå klart gymnasiet och bli dataingenjör. Men mest av allt vill han bara ha ett besked.

– Jag vill bara att asylprocessen ska vara snabbare. Man förlorar sin tid, sin framtid, allt, om man väntat i två år och sen får avslag, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.