Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

”Jag vill bryta ­blockpolitiken – den är fördummande”

Socialdemokraternas framtidsplattform är ett tioårsprogram som ska minska hälso- och inkomstklyftorna. Men Stefan Löfven utlovar resultat inom några år.
Socialdemokraternas framtidsplattform är ett tioårsprogram som ska minska hälso- och inkomstklyftorna. Men Stefan Löfven utlovar resultat inom några år. Foto: Eva Tedesjö

• Minskade klyftor. Utöver målet för arbetslösheten ­lovar Socialdemokraterna minskade inkomstklyftor, av­slöjar Stefan Löfven i en DN-intervju.

• Folkhälsa. Hälsoklyftorna mellan rika och fattiga ska slutas inom en generation.

•Äldreomsorgen är jämställdhetsfråga. ”Nu har vi en äldreomsorg som inte fungerar. Vilka är det som blir lidande av det? Jo, kvinnorna.”

Stefan Löfven har en något motig månad bakom sig. Socialdemokraterna backade i Europaparlamentsvalet och i opinionsmätningarna ligger partiet klart under målsättningen på 35 procent. Stefan Löfven och Socialdemokraterna har anklagats för att sakna visioner och det anses vara en förklaring till att Miljöpartiet, Feministisk initiativ och Vänsterpartiet gått framåt.

Med sig till DN-intervjun har S-ledaren delar av Framtidsplattformen. I programmet som släpps senare i sommar ska Socialdemokraterna beskriva vad de ska göra med Sverige på längre sikt än den kommande mandatperioden.

Två av målen är att de ”påverk­bara hälsoklyftorna” ska slutas inom en generation samt att inkomstklyftorna ska minska.

– Hälsoklyftan hör ofta ihop med inkomstklyftan, det ser vi ute i världen och det ser vi i Sverige, säger Stefan Löfven.

Som så ofta när han är i farten är det jobb och utbildning som är lösningen.

– Den förväntade livslängden kommer att öka dramatiskt fram­över. Samtidigt, om man särar på högutbildade och lågutbildade så skiljer det sig åt rätt rejält. Det har att göra med utbildningsnivå, därmed arbete och arbetsförhållanden.

När det gäller inkomstklyftorna har ekonomen Thomas Piketty som ni bjudit in till Almedalen föreslagit såväl förmögenhetsskatt som arvsskatt för att minska skillnaderna. Hur vill du göra?

– I första hand se till att männi­skor har jobb. Jag tjatar på om jobben, för det är a och o. Det vi ser nu under den här regeringsperioden är inte bara att det är olika stor ökning beroende på vilken decil (inkomstgrupp) du tillhör, nu är det faktiskt en minskning för den lägsta decilen. Det är det första vi måste rätta till. Ingen ska behöva ha en sänkning av standarden. Där är jobben helt avgörande.

– Men också att du har trygghetssystem som fungerar så att du inte kastas ut ur sjukförsäkringen, det måste finnas en arbetslöshetsförsäkring som gör att du kan behålla standarden på väg till nästa arbete.

De delar du nämner handlar om de som har allra minst. Om man ska minska klyftorna, bör man inte göra något åt de som har allra mest?

– Det är därför vi måste fortsätta betala in till ett generellt välfärdssystem, vi kan inte fortsätta att sänka skatten som de här har gjort nu. Se till att ha ett generellt välfärdssystem som fungerar och då kan du alltid diskutera exakt vilken skattekvot du ska ha. Men ju mer du tar ner den, då ökar definitivt klyftorna. De som har gott om pengar de kommer alltid att klara sig.

När ska klyftorna börja minska?

– Det här är ett tioårsprogram, men inkomstklyftorna ska börja minska betydligt tidigare. När du får människor i arbete, en schyst sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring så kommer det att ske betydligt tidigare. Man bör kunna se resultat om några år.

På 1970-talet drev Socialdemokraterna fram förskoleutbyggnaden och föräldraförsäkringen. Ni var först med varannan damernas i regeringen och varvade riksdagslistor. Med tanke på er historia, är det ett misslyckande att det 2014 finns utrymme för ett parti som Feministiskt initiativ?

– Nej, det tycker jag inte. Vi har fortfarande brister med jämställdheten. Det finns fortfarande det som kallas könsnormer och den typen av strukturer. Det är bra att det kommer upp till ytan. Jag hävdar fortfarande att vi är det parti som har det breda jämställdhetsprogrammet, det pragmatiska som täcker det som det ska täcka.

Stefan Löfven nämner här frågor som att årliga lönekartläggningar ska införas och att rätt till heltid ska bli norm i den offentligt finansierade välfärden. Han menar också att äldreomsorgen är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna.

– Nu har vi en äldreomsorg som inte fungerar. Det innebär att över 100 000 människor minskar sin arbetstid eller slutar att arbeta för att äldreomsorgen inte fungerar. Barnomsorgen fungerar inte heller tillräckligt bra. Vilka är det som blir lidande av det? Jo, kvinnorna. Det är en väldigt tydlig jämställdhetsfråga.

Vad är det som hindrar dig att förorda en tredje pappamånad?

– Under kommande mandat­period ska vi ha ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen, det ska synas en tydlig skillnad och vi utesluter inte att vi viker ytterligare en månad till den ena föräldern.

– Familjer tycker själva att det är deras beslut att fatta. Jag kan förstå den inställningen. För en hel del barnfamiljer är det faktiskt så att de lever på marginalen. Vems inkomst ska man då sänka? Det är därför jag vill fundera på den här stimulansen. Men jag accepterar inte att vi har en reform som bidrar till ett icke jämställt arbetsliv, så någonting måste göras åt den.

Nyligen avslutades tågstrejken som till stor del handlade om arbetsvillkoren för timanställda. Vad vill du göra åt timanställningarna?

– Arbetsgivare både i privat och offentlig sektor behöver hantera upp- och nedgångar i verksamheten. Men det är också viktigt att de som ska göra jobbet har acceptabla villkor och anställningsformer som gör att man kan planera sitt liv.

– Jag kan säga direkt att jag tycker illa om att många människor sitter och väntar på att det ska plinga till i telefonen för att få veta om jag har nåt jobb i eftermiddag, eller har jag nåt i morgon. Det är bara att gå till sig själv, vem vill ha det så? Jag vill det inte.

Men vad vill du göra åt det?

– Där är det återigen viktigt att parterna får en möjlighet att se över det. Om vi socialdemokrater får makten bidrar vi gärna till det och ser vad vi kan göra för att underlätta en sån uppgörelse.

Hur lång tid har de på sig?

– Vi har inte satt upp något datum, men det är uppenbart att problemet växer. Det går inte att bortse ifrån.

Er forskargrupp ledd av Mårten Palme påpekade att kombinationen av liberala regler för vikariat och hårda regler för fasta anställningar leder till att så många är visstidsanställda. För att stimulera fler fasta anställningar föreslog gruppen differentierade arbetsgivaravgifter, men ni nappade inte. Varför?

– Ibland är visstidsanställning till fördel både för arbetsgivaren och den enskilde. Det kan vara så med en provanställning eller en projektanställning. Man ska inte säga att visstid alltid är av ondo. Det är av det skälet vi inte plockat upp det förslaget.

Om man vill se till att det blir svårare att utnyttja timanställningar, finns det inte skäl att liberalisera i den andra änden, alltså arbets­rätten?

– I Sverige är det så att har man arbetsbrist så säger man upp folk. Det har bevisligen fungerat, det är alldeles för många människor som har blivit uppsagda.

Österrike, som har den lägsta arbetslösheten i EU, är ett land som ni ofta nämner när det gäller jobben. Men landet har en stor andel hemmafruar. Är det verkligen en bra förebild?

– Nej, vi ska inte ha fler hemmafruar. Jag är beredd att titta på vad de olika länderna gör, men det avgörande för oss är att det är fler arbetade timmar i ekonomin och självfallet att fler människor kommer i arbete. Allt annat är fusk. Där­emot vet jag att Österrike, precis som tyskarna, har närmare mellan arbetsliv och utbildning. Det är en tanke som tilltalar mig.

Enligt en Sifo-mätning som besöksnäringens branschorganisation Visita beställt kommer åtta av tio krögare säga upp personal om restaurangmomsen höjs. Är det inte ett problem att jobb försvinner i en tid när det behövs jobb?

– Det är väldigt få som tror att det gett så många jobb. Om det i bästa fall gett ett antal tusen jobb så vet vi att för den summan pengar skulle vi få tre till fyra gånger så många jobb. Då betalar skattebetalarna för fyra jobb, men får ett. Det är en väldigt dålig affär.

En annan fråga som seglat upp är bostadspolitiken. Det pratas mycket om byggande, men en fråga som forskningen anser lika viktig är rörligheten på bostadsmarknaden. Reformerat hyressättning samt lägre beskattning vid bostadsbyte är två åtgärder som många förordar. Hur ser du på det?

– Jag ser problemet och man måste fundera mer på vad man ska göra. Jag tror inte på det här med hyressättningen. I en stund när vi har brist på bostäder, att då säga att nu är hyrorna fria, då vet vi vad som händer. Då ökar hyrorna dramatiskt, inte minst här i Stockholm.

– I den andra delen är det så komplext hur det hänger ihop med skatte­systemet. Men det är klart att vi måste försöka göra mer för att öka rörligheten där det behövs. Vi har inga konkreta förslag på det.

Även om det skiljer sig åt har ni, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en samsyn om att göra det tuffare för välfärdsbolagen. Om ett stort antal skolor lägger ner, hur ska samhället klara en sådan påfrestning?

– Först måste man bestämma sig för vad skolan är till för. Vartenda barn har rätt att gå i en bra skola, det är nummer ett för oss. Är du inte där i det syftet, att du har verksamhet av något annat syfte, då är du på fel plats. Vi kommer att införa nationella kvalitetslagar med krav på bemanning och långsiktighet. Över tio år måste du vara beredd att utföra det här, och du måste öppna böckerna och visa vad du gör med skattepengarna.

– Det får alla rätta sig efter. Är du inte där i det syftet att leverera bästa möjliga utbildning till barn och ungdomar, då ska du inte vara där.

Facket menar att industrin riskerar att skadas om er tilltänkta regeringspartner Miljöpartiet får igenom sin politik när det gäller kärnkraften och miljöskatterna. Hur ser du på den kritiken?

– Vi har inte lovat några minister­poster över huvud taget. Jag har sagt att jag ser Miljöpartiet som en naturlig samarbetspartner eftersom vi har samma grundläggande syn på skolan, välfärden och att sysselsättningen måste upp. Sen har vi olika förslag. Vi föreslår inte de här skatterna som du nämner. Det är av det skälet vi går till val själva och propagerar för socialdemokratisk politik.

Vad händer med alliansens och MP:s uppgörelse om migrationen om det blir ny regering i höst?

– Vi vill strama upp reglerna så att vi vet att människor som kommer hit och arbetar har schysta villkor. Det är det viktigaste.

Har inte väljarna rätt att åtminstone få en antydan om vilka frågor ni kan tänka er att kompromissa om, eller hur eventuella kompromisser kan tänkas se ut?

– Det där är en fråga som alla partier måste fundera på. Om väljarna ska gå och rösta på något av de fyra regeringspartierna är det en sak som de vet: som det ser ut nu så kommer de inte att få majoritet i riksdagen. Det innebär att även om de är sams i ett antal frågor så måste de ändå komma överens i riksdagen med någon. De har ytterligare en förhandlingsdel kvar.

– Alla partier måste förhandla med andra partier för att komma överens. Jag vill bryta blockpolitiken, den är fördummande och jag vill göra det också av det skälet att jag inte tycker att Sverigedemokraterna ska ha något avgörande in­flytande.

Fakta:

Stefan Löfven

Ålder: 56 år.

Bor: I Stockholm tillsammans med hustrun Ulla. Har ett fritidshus vid Höga kusten.

Tre hjärte­frågor i valrörelsen:

Ett solidariskt Sverige utan diskriminering.

Fler jobb, framförallt för unga.

Skolresultaten. Alla ungdomar ska ha rätt att gå i en bra skola.

Vilken är den viktigaste politiska förändringen sedan du föddes?

– Utbyggnaden av välfärdsverksamheten, det var det som gjorde att också kvinnor kunde komma ut på arbetsmarknaden.

Vilken är din favorit­politiker på film eller tv?

– Hon i Borgen, statsministern, Birgitte Nyborg.