På flera orter i Sverige letar forskare under sommaren efter smittbärande fästingar. Tusentals blodsugare samlas in och ett nytt sibiriskt virus befaras ha kommit till Norrland. DN har följt med på fästingjakt utanför Uppsala.
Omgiven av ormbunkar och med bestämda steg rör sig fästingforskaren Thomas Jaenson bland björkar och högt gräs. I stövlar och ljusa långbyxor drar han en vit filt över det fuktiga gräset och efter bara några minuter har flera fästingar fastnat på hans tygstycke.
– Titta, här har vi en hona. Nu är den liten men när den sugit blod blir den stor som en vindruva, säger han och pekar på ett av de millimeterstora djuren.
Nyligen var Thomas Jaenson på Gotland och samlade tusentals fästingar i små provrör.
Fästingarna förvaras sedan levande i ett kylskåp och analyseras tillsammans med Smittskyddsinstitutet (SMI) och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i laboratorium.
– Vi separerar arvsmassan och kontrollerar om de har några smittor. Fästingar bär säkert på sjukdomar som vi inte känner till, så det finns mycket kvar att göra. Dessutom blir fästingarna fler och fler nu på grund av klimatförändringarna, säger Thomas Jaenson.
Under sina expeditioner skriver han upp varje larv, nymf och fullvuxen hanne och hona som han hittar. Snart åker han vidare till Västerbotten för att leta efter sibiriska fästingar som kan bära på det nya Tagiaviruset.
Varianten kommer från Ryssland eller Baltikum och har redan spridit sig till Finland.
– Det är mer aggressivt och orsakar högre dödlighet än den vanliga typen. Om varianten hittas ska den undersökas av SMI och Sahlgrenska, förklarar Thomas Jaenson.
Han har forskat kring fästingar sedan 1980 och berättar att de främst finns i Roslagen, runt Mälaren, Stockholms skärgård och i områden med mycket löv- och blandskog längs kusten.
När fästingen hittat ett lämpligt ställe på huden att fästa sig på utsöndrar den samtidigt saliv som innehåller bedövande och smärtstillande ämnen. Det är det som gör att man oftast inte märker en fästing.
– Hittills har fästingar inte funnits i Sveriges nordligaste delar, men jag har märkt att de blir allt fler och att de börjat sprida sig norrut och inåt landet. Fästingar har ökat sedan början av 90-talet och det varma klimatet är gynnsamt för dem. De trivs bättre norröver nu, säger han.
Dessutom har fästingarnas värddjur, främst rådjur och harar, blivit fler och de tidiga vårarna och sena höstarna har medfört att fästingarna är aktiva längre tid på året.
Trots att det nyligen regnat och inte är ultimata förhållanden för att leta fästingar hittar Thomas Jaenson med sitt tränade öga på kort tid fler än tjugo fästingar i den lilla gläntan utanför Uppsala.