göteborg.
Även hovrätten frikände förre polismästaren Håkan Jaldung, som av justitieombudsmannen (JO) åtalats för olaga frihetsberövande under aktionen mot Hvitfeldtska gymnasiet den 14 juni 2001.
Hovrätten fastställer tingsrättens friande dom, men i motsats till tingsrätten konstaterar hovrätten att de boende på skolan faktiskt var inspärrade.
Enligt JO kan polisen inte använda polislagens 23 paragraf på det sättet, men redan i början av sitt resonemang lägger dock Hovrätten för Västra Sverige ribban mycket högt för en fällande dom: "Eftersom olaga frihetsberövande är ett brott som kräver uppsåt även med avseende på olagligheten i frihetsberövandena skall han frias från ansvar för detta brott, och även för uppsåtligt tjänstefel, också för det fall han trott att han haft laga stöd enligt 23 paragrafen polislagen eller på annat sätt. Därvid saknar det betydelse om 23 paragrafen polislagen rent faktiskt inte skulle inneburit laga stöd för frihetsberövandena."
Det här innebär att även om hovrätten accepterat den tolkning som JO:s åklagare gör av polislagen, och det gör inte hovrätten som tvärtom anser att "rättsläget är oklart", så går Jadung fri om han trodde att han hade rätt enligt polislagen att göra som han gjorde.
- Det är en välskriven dom. Man säger klart ut att de boende på skolan var inspärrade under en period, men också att det inte var Håkan Jaldungs uppsåt att spärra in och att han därmed inte kan dömas för olaga frihetsberövande. Jag tycker i och för sig inte att man ska få göra som Jaldung gjorde, och om inte HD tar upp saken och rätar ut rättsläget så bör lagen skrivas om, säger Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ställföreträdande JO Jan Pennlöv är besviken:
- Det var inte den dom vi ville ha, och jag tycker att vi mycket klart redogjort för hur vi såg på saken. Det finns en del som talar för att vi ska försöka ta målet till Högsta domstolen, bland annat konstaterandet att rättsläget är oklart. Men det är ett beslut jag har några veckor på mig att fundera över.
Håkan Jaldungs advokat Lars-Åke Schmidt säger att hans klient är glad och lättad.
- Vi hade inte väntat oss annat. Åklagaren hade kallat fler vittnen till hovrätten, men ju fler vittnen som hördes, desto starkare blev vår sak. Men det finns alltid en oro att en ny rätt gör en annan bedömning.
Efter "Göteborgskravallerna" har ett åttiotal personer åtalats och de flesta dömts vid svenska domstolar för deltagande i kravallerna. Tjugotre mål har avgjorts vid utländska domstolar. 170 poliser har anmälts av demonstranter, fem har åtalats, ingen har fällts. Rättegången mot Håkan Jaldung har av många demonstranter setts som sista möjligheten till en rättslig upprättelse, att det inte bara var demonstranternas fel att den kvardröjande bilden av toppmötet i Göteborg är en maskerad aktivist med gatstenar i händerna på en vandaliserad paradgata.
- Det finns tydligen inget skydd mot övergrepp från polisen. Då skolan stormades greps alla, och hovrätten säger att det låg inom ramen för polisens befogenheter. Men många hade satt sig ner för att markera att de inte deltog i några våldsamheter. Kan man då säga att de greps efter någon rimlig form av individuell bedömning? frågar Johan Rönnblom, medlem i Attac som skulle ha hållit sin motkonferens i Hvitfeldtska gymnasiet den 14 juni 2001, som själv anmält ingripandet mot Hvitfeldtska och följt rättegången.
Advokat Stig Centerwall, som försvarat många av de åtalade aktivisterna, tycker att hovrättsdomen öppnar skrämmande perspektiv.
- Den öppnar helt för godtyckliga massgripanden. Efteråt kan man konstatera att de var felaktiga, men att polisen handlat i god tro. Om den här domen står sig måste lagen skrivas om.