Han har jämfört uttaget av föräldradagar mellan föräldrar som fått barn veckorna före och efter införandet av den andra pappamånaden 2002. Ökad jämställdhet var ett av syftena med reformen, men enligt studien minskade inte skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av reformen.
- Kvinnornas antal dagar ökade mer än männens efter reformen. Det är osannolikt att den andra pappamånaden ökade jämställdheten på arbetsmarknaden, säger Rickard
Eriksson, forskare i nationalekonomi på Stockholms universitet.
För Hilding Sandgren, i Östberga i södra Stockholm, var det självklart att vara hemma med sonen Dennis, som snart fyller ett år. Hilding Sandgren har ytterligare fem månaders föräldraledighet kvar att ta ut. Och det tänker han göra.
- Jag skulle aldrig låta någon månad gå förlorad. Rätten till föräldraledighet gäller ju tills barnet fyller åtta så det borde man som pappa hinna med tycker jag, säger Hilding Sandgren.
Han trivs med den nya tillvaron hemma med sonen. Men han känner ingen annan pappa som är hemma med barnen. När Dennis syster Daniela var baby var Hilding Sandgren inte hemma, först när hon var tre tog han ut sin pappamånad.
- Jag känner att jag missade hennes första tid, men omständigheterna var annorlunda. Jag hade eget företag, i dag söker jag jobb, säger Hilding Sandberg.
Ekonomin är helt avgörande för uttag av föräldraledighet, menar Hilding Sandberg:
- Många män väljer att fortsätta jobba för att de har högre lön än kvinnan. Jag tror fler pappor skulle utnyttja föräldraförsäkringen om det fanns en kompensation för lönebortfall, även när det gäller hur pensionen räknas.
Trots att Hilding Sandberg själv är hemma tycker han att det är fel med tvång. Han menar att det borde vara upp till varje föräldrapar att själva välja hur föräldraledigheten delas upp och understryker att det ofta är kvinnorna som vill vara hemma längre redan nu.
I studien från Stockholms universitet har de första 17 månaderna efter reformen granskats och då ökade kvinnorna sitt uttag med 5,1 dagar och männen med 3,4 dagar, enligt studien.
- Eftersom det inte ledde till ett jämnare uttag kan det inte leda till högre jämställdhet på arbetsmarknaden, säger Rickard Eriksson.
Reformen medförde att kvinnor var borta från arbetsmarknaden under en lägre period än tidigare.
- Arbetsgivare satsar mer på den som inte är föräldraledig. Andra studier har visat att kvinnor får sämre löneutveckling eftersom de oftare är hemma längre med barnen, säger Rickard Eriksson.
I en tidigare studie har han tillsammans med andra forskare dock konstaterat att den första pappamånaden fick stor effekt på männens uttag. Men hälften av ökningen av uttaget skedde efter att barnen fyllt två år, främst på jul- och sommarlov.
Den första pappamånaden kan ha fått effekter på jämställdheten på arbetsmarknaden, främst eftersom kvinnors beteende förändrades.
- Den stora skillnaden mellan de två pappamånadsreformerna var att kvinnornas uttag minskade kraftigt med den första, medan det ökade med den andra.
Skälet till detta är att den andra pappamånaden kombinerades med en förlängd föräldraförsäkring. Slutsatsen blir, enligt Rickard Eriksson, att om man vill uppnå högre jämställdhet på arbetsmarknaden med fler pappamånader, ska inte föräldraförsäkringen samtidigt förlängas.
I dag kan föräldraförsäkringen utnyttjas fram till att barnet är åtta år. Hälften av de ytterligare dagar som papporna tog ut efter den första pappamånaden togs ut efter att barnet blivit två år.
- Då har det mindre effekt på arbetsmarknaden, menar Eriksson.